Mäter batteridrivet och med precision
Ett av de stora problemen med dagens system för precisionsmätning är att de ofta är så pass effektkrävande att man måste dra fram kabel för kraftförsörjning. Det här problemet har nu Lars–Erik Wernersson, professor i nanoelektronik, vid institutionen för Elektronik och informationselektronik vid Lunds tekniska högskola löst. Dessutom med en utrustning som mäter med väsentligt högre precision än andra system!
Inom framförallt raffinaderier, process- och skeppsindustrin används stora tankar och silos för att lagra olja, kemikalier och liknande. Att noggrant kunna ange volymen på innehållet är viktigt; för en typisk råoljetank motsvarar värdet av en noggrannhet på 5 mm 82 000 dollar i inventarieosäkerhet.
-Många av de impulsradiosystem som finns på marknaden idag mäter med en precision om 5 mm. Vår teknik har en precision på under 1 mm. Det betyder mycket för kunderna eftersom värdet på tankinnehållet kan bestämmas med väsentligt större noggrannhet, säger Lars-Erik Wernersson.
Idag är frekvensmodulerad radar den vanligaste metoden för att mäta innehåll i tankar och silos. Lars-Erik Wernersson och hans doktorander Mikael Egard och Mats Ärlelid har istället utvecklat en metodik med ultrakorta, högfrekventa pulser; de kallas för wavelets, som ger hög precision i mätningen. Effekten som krävs för att generera pulserna hålls nere till ett minimum, och utrustningen kan därför drivas med batteri. Att slippa dra fram kabel för att utföra mätningarna är uppskattat, speciellt som stora tankar ofta återfinns ombord på fartyg, i hamnar och på industrigårdar. Dessutom är utrustningen liten, vilket innebär att den enkelt kan anslutas till de flesta tankar och silos.
I dagsläget har de lämnat in två patentansökningar och avser att också tillverka waveletchipet med impulsradioenheten. Tekniken är enkel och grundar sig på en snabb III-V MOSFET transistor och tunneldiod. Wernersson, Egard och Ärlelid för nu diskussioner med några olika, tänkbara industriella partners.
Det finns också flera andra områden där impulsradioteknik kan komma till användning. Till exempel för att överföra större datamängder, från en enhet till en annan, som video från en laptop till en smart mobil. I det fallet motsvarar innehållet i wavelets ”1or” och ”0or”. Man kan även tänka sig att skapa avbildande system.
För att utveckla impulsradiotekniken till produkt har Lars-Erik Wernersson fått bidrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF och Vinnova. Det är ett av projekten i ett pilotprogram för att främja kommersialisering av forskningsresultat.
Kontaktinformation
Lars–Erik Wernersson
Institutionen för Elektronik och informationselektronik
Lunds tekniska högskola
Tel: 046- 22 76 68
