Spolmask ökar hos frigående värphöns
Hönsparasiten spolmask, Ascaridia galli, har spridits dramatiskt sedan förbudet mot konventionella, oinredda hönsburar blev fullt genomfört år 2005.
Sedan dess får de svenska värphönsen gå fritt i stora flockar (65 procent) eller i inredda burar (35 procent). Den ökade förekomsten av dessa nematoder i fåglarnas tarmsystem gäller alla frigående höns, både de ekologiskt hållna hönsen med utevistelse och de konventionellt hållna inomhushönsen.
Forskare vid SLU och SVA har tillsammans med branschorganisationen Svenska Ägg kartlagt förekomsten år 2004 och år 2008 i svenska frigående hönsbesättningar. De kom fram till att spolmask inte sprids via ungfåglar, utan smittan finns kvar i hönshusen mellan olika flockar.
Parasiten är svårbekämpad – det hjälper bara tillfälligt att högtryckstvätta, desinficera, avmaska etc. Avmaskningsmedel brukar tillföras med dricksvattnet, vilket gör att vissa fåglar kan underdoseras med risk för resistensbildning som följd.
Spolmaskar förekommer i hönornas tarmsystem, fritt i kroppshålan, den så kallade kloaken, eller i äggledaren. Vid kraftig infektion får fåglarna inflammation i tunntarmen och tarmblödningar eller maskförstoppning, vilket nedsätter djurhälsan och äggproduktionen. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Parasitens ägg hamnar i avföringen på golvet eller marken. Denna pickar hönorna i sig och rundgången är ett faktum.
Ibland förekommer spolmaskarna i äggvitan i konsumtionsägg, vilket är svårt att upptäcka i äggpackeriet. Det ser obehagligt ut, men man anser inte att det finns någon risk för att masken ska föras vidare till konsumenten.
Kontaktinformation
Läs mer
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2011/9/spolmask-okar-hos-frigaende-varphons/ . Där finns länkar till:
Svensk veterinärtidning 8–9/2011
Vetenskaplig artikel 1
Vetenskaplig artikel 2
Kontakt
Johan.Hoglund@slu.se, 018-67 23 71, 070-257 41 56
