Nya metoder för diagnos av vingelsjuka hos katt

Vingelsjuka hos katt är en neurologisk virussjukdom som yttrar sig i vinglig gång och beteendeförändringar. Viruset, bornavirus, ger en kvarstående infektion av celler i det centrala nervsystemet, och sjukdomen är vanligen dödlig. Bornavirus-infektioner har varit kända sedan början av 1900-talet hos häst och får i Centraleuropa, men det var först i mitten av 1990-talet som det upptäcktes att även vingelsjuka hos katt orsakas av bornavirus.
Hittills har man varit hänvisad till obduktion av hjärna och ryggmärg för att säkert kunna konstatera att en katt har vingelsjuka. Jonas Wensman har i sitt doktorsarbete utvecklat två metoder som gör det lättare att ställa diagnos på levande katter.

I den ena metoden används en molekylärdiagnostik som visar om det finns spår av virusets arvsmassa (virus-nukleinsyra) i ett prov. Denna metod är mycket känslig – det räcker med 10 kopior av virusets arvsmassa i ett prov för att testet ska ge utslag. Metoden är dessutom bred i sin detektionsförmåga, eftersom den kunde påvisa olika referensstammar av bornavirus, liksom virus från katter med vingelsjuka.

Den andra metoden visar om det finns antikroppar mot viruset i blodserum, och denna metod visade sig vara en mycket bra och säker hjälp vid diagnostik av vingelsjuka. Bland katter med kliniska symtom på vingelsjuka hittades antikroppar hos 81 procent av individerna, jämfört med endast 16 procent hos en referensgrupp av katter utan symtom.

Jonas Wensman har också studerat interaktioner mellan bornavirus och värddjur, för att bättre förstå hur sjukdomen uppkommer. Med hjälp av en ny metod (s.k. närhetsligering) kunde han se interaktioner mellan virusets protein och värdorganismens protein, dels i experimentellt infekterade celler, men även för första gången i en experimentellt infekterad råtta och i en häst med bornasjuka. Sannolikt stör viruset värddjurets normala funktioner på ett sätt som gör det möjligt för viruset att gömma sig för immunförsvaret och etablera en långvarig infektion.

En del av värddjurets immunsvar är produktion av signalmolekyler som kallas interferoner (IFN), av vilka IFN-? är särskilt viktig för att minska mängden virus i hjärnan. När Jonas Wensman mätte halterna av IFN-? i hjärnvävnad hos katter med vingelsjuka visade det sig att halterna var höga och allra högst var de hos katter med milda kliniska symtom – den grupp som också har de allvarligaste sjukliga förändringarna i hjärnan.

Det har tidigare ansetts att det är kroppens eget immunförsvar mot bornavirus-infektionen som orsakar de kliniska symtomen (vinglig gång etc.) och inte viruset i sig. Jonas Wensmans resultat – att det inte fanns någon tydlig koppling mellan höga halter av IFN-? och allvarligare kliniska symtom – tyder däremot på att viruset i sig kan påverka utvecklingen av symtomen, eller åtminstone att immunförsvaret inte är den enda orsaken till de kliniska symtomen.
– Sjukdomsmekanismerna bakom denna mystiska sjukdom behöver klargöras ytterligare, säger Jonas Wensman. Vi vet för lite om hur sjukdomen sprids och om den kan behandlas.
——————————————
Veterinär Jonas (Johansson) Wensman, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Borna Disease Virus and its Hosts. Studies on Virus-Host Interactions and Virus Detection.
Tid: Fredag den 23 september 2011, kl 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Hans Lutz, Universität Zürich, Schweiz
Mer information: Jonas J. Wensman, 018-67 46 17, 0730-31 63 75, jonas.wensman@slu.se   
http://pub.epsilon.slu.se/8311/
Andra relaterade länkar
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2007/4/svart-faststalla-kattvingelsjuka
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2009/5/kattforskare-vid-slu-far-pris/