Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 november 2011

Större vattensalamanderns miljöbehov kartlagda

Liksom många andra groddjur har den större vattensalamandern blivit ovanligare under de senaste årtiondena. I en avhandling från SLU beskriver Daniel Gustafson vad som kännetecknar de miljöer där djuret ännu förekommer. Varma vattensamlingar med artrik vegetation, men utan fisk och kräftor, omgivna av lövskog och betesmarker visade sig vara särskilt värdefulla.

Den större vattensalamandern är ett groddjur och behöver både land- och vattenmiljöer för sin överlevnad. I vattnet fortplantar den sig och där utvecklas ägg och larver. Som vuxen lever vattensalamandern till större delen på land och där ligger den också i dvala på vintern. Den återvänder till vattnet under fortplantningstiden, en gång om året.

Stora förändringar i landskapets användning och utformning under de senaste 200 åren har medfört att stora arealer av våtmarker och skog har försvunnit i hela artens utbredningsområde. Daniel Gustafsons avhandling handlar om hur de olika miljöerna ska se ut för att den större vattensalamandern ska trivas och fortplanta sig. De vattenmiljöer där man hittar arten är framför allt små och grunda dammar eller tjärnar. Om fortplantningen ska lyckas får det inte finnas fisk eller kräftor, som gärna äter upp salamandrarnas ägg och larver.

När Daniel Gustafson jämförde småvatten med och utan den större vattensalamandern, visade det sig att vegetationen var mer artrik där det fanns salamandrar. Vegetationen är viktig för dem, då de t.ex. lägger sina ägg på växternas blad. De använder också vegetationen för att gömma sig för rovdjur och för att skydda sig mot skadligt UV-ljus.

En annan studie visade att salamandrarna föredrar vatten med hög medeltemperatur, vilket är särskilt viktigt i nordliga miljöer, där ägg och larver måste hinna utvecklas innan det blir för kallt. Halten av näringsämnen i vattnet tycks också ha betydelse, och vuxna djur verkar även utnyttja småvatten där halterna av näringsämnen är högre än i de vatten där de fortplantar sig. Näringsrikt vatten kan innebära god tillgång på föda, men alltför höga halter kan vara giftiga för ägg och larver och kan även leda till en alltför snabb igenväxning.

Genom att studera rörelsemönster hos individer som försetts med radiosändare har Daniel Gustafson kunnat visa att den större vattensalamandern gärna stannar i närheten av sitt fortplantningsvatten sedan den gått upp på land. Goda landmiljöer, som är minst lika viktiga för artens överlevnad som vattenmiljöerna, bör därför finnas i anslutning till de vatten där de fortplantar sig. Radiopejlingarna visar också att salamandrarna gärna använder strukturer som trädrötter, stubbar och död ved som gömställen på land. En jämförelse av landskap som omger dammar med och utan större vattensalamander visade att salamandrarna tycks gynnas av en stor andel lövskog och betesmarker. Barrskogar och myrar verkar vara negativa för arten.

Mångfalden av andra (vattenlevande) organismer är ofta stor i de dammar och andra småvatten där man hittar den större vattensalamandern. Detsamma kan antagligen sägas om artens landmiljöer, eftersom den större vattensalamandern verkar gilla platser där det finns ett varierat utbud av strukturer och substrat i mark- och fältskiktet, med stubbar, död ved och lövförna. Om det finns större vattensalamandrar i ett så kallat ”småvattenlandskap”, är det därför troligt att där samtidigt finns en mängd andra arter med liknande krav.

– Den charmiga och populära större vattensalamandern kan därför fungera som en indikatorart eller paraplyart för småvattenlandskapet och dess innevånare, säger Daniel Gustafson.

Daniel Gustafson inledde sina doktorandstudier vid Örebro universitet, medan slutfasen har gjorts vid SLU, på skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.
————————————————-
Fil mag Daniel Gustafson, Skogsmästarskolan, SLU, försvarar sin avhandling Choosing the best of both worlds – the double life of the great crested newt.
Tid: Fredag den 4 november 2011, kl 09.30
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Beat Oertli, University of Applied Sciences of Western Switzerland, Schweiz
Mer information: Daniel Gustafson, 073-714 16 06, Daniel.Gustafson@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8358/

Större vattensalamander, hane. Foto: Jan Malmgren
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 5]
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera