Mångfald av bakterier skyddar mot allergi
En stor mångfald och variationsrikedom av bakterier i tarmen skyddar barn mot allergier – snarare än vissa enskilda bakteriesläkten. Det visar en fullständig kartläggning av tarmfloran hos allergiska och friska barn som utförts vid Linköpings universitet.
Att vårt immunförsvar stöter på för få bakterier under uppväxten har lanserats som förklaring till den ökande andelen allergiska barn. Men det har varit svårt att belägga hypotesen vetenskapligt.
-Studien som vi gjort i samarbete med Karolinska institutet och Kungl. tekniska högskolan stärker den så kallade hygienhypotesen. Barn får sin tarmflora från omgivningen, och i vårt samhälle utsätts de troligen för lite för de bakterier som behövs för att immunsystemet ska mogna, säger Thomas Abrahamsson, barnöverläkare och forskare vid Linköpings universitet.
Han är försteförfattare till studien som nu publiceras i den högt rankade tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Forskare har tidigare anat att mångfalden och variationsrikedomen – diversiteten – har betydelse för allergiutvecklingen hos spädbarn. Men först nu kan ett tydligt samband slås fast, tack vare ny DNA-baserad teknik. Med sådana mycket kraftfulla metoder ritas nu den mikrobiologiska kartan om helt och hållet.
Avföringsprover från 40 barn – 20 med böjveckseksem och allergiska IgE-antikroppar mot födoämnen och 20 utan sådana symtom – analyserades. Med så kallad 454-pyrosekvensering identifierades DNA-sekvenser som sedan samkördes med en databas för att bestämma vilka bakteriesläkten som fanns i proven.
Resultaten visar att diversiteten var signifikant större hos de friska barnen vid en månads ålder jämfört med de barn som senare utvecklade allergi. Diversiteten hos vissa grupper verkar dock vara särskilt viktiga: Proteobakterier, som består av så kallade gramnegativa bakterier vilka kopplats till skydd mot allergi och är vanliga hos barn som växt upp i bondgårdar med boskap, och Bakteroides som i experiment visat sig motverka inflammation.
Samtidigt innebär resultaten att andra uppfattningar verkar komma på skam. Bifidobakterier som används som kosttillskott i mejeriprodukter är ett exempel. De förekom rikligt i studien men forskarna fann inget stöd för någon skyddande effekt.
Det är tarmflorans sammansättning under de första levnadsveckorna som förefaller viktigast för immunsystemets mognad. I brist på tillräcklig stimulans från många olika bakterier kan systemet överreagera mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbas av sådan allergi löper en fem till sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.
Artikel: Abrahamsson TR, Jakobsson HE, Andersson AF, Björkstén B, Engstrand L, Jenmalm MC: Low diversity of the gut microbiota in infants developing atopic eczema. Journal of Allergy and Clinical Immunology online 6 december 2011.
Kontakt: Thomas Abrahamsson, 010-1030000 vx, mobil 0709-566815, thomas.abrahamsson@lio.se
