Utsläppsrätter en juridisk snårskog med många bottnar
Marknadsbaserade styrsystem exempelvis utsläppsrätter och elcertifikat är allt viktigare verktyg för att kostnadseffektivisera miljöpolitiken och omsätter stora belopp. Trots detta är den rättsliga osäkerheten stor inom detta område.
Emil Elgebrant gör i sin avhandling en analys rörande ägande och värde av utsläppsrätter inom de sakrättsliga-, redovisningsrättsliga- och skatterättsliga områdena.
Marknadsbaserade styrsystem, exempelvis utsläppsrätter och elcertifikat, har blivit allt viktigare verktyg för att kostnadseffektivisera miljöpolitiken. År 2010 omsatte handeln med utsläppsrätter, enbart inom EU, 92 miljarder euro. Trots detta är den rättsliga osäkerheten hur dessa nya handelsobjekt skall hanteras stor inom vissa områden. Emil Elgebrant gör i sin avhandling en grundlig analys av frågor rörande ägande och värde av utsläppsrätter inom de sakrättsliga-, redovisningsrättsliga- och skatterättsliga områdena.
– Avhandlingen är ett försök att minska en rättslig osäkerhet som i förlängningen självklart leder till kostnader för lagstiftare, myndigheter och aktörer på marknaden, säger Emil Elgebrant.
Vid införandet av bl.a. elcertifikat och utsläppsrätter återaktualiserades en rad grundläggande rättsliga frågor. Den övergripande frågan var: Vad är det lagstiftaren har skapat? Är de nya handelsobjekten en rättighet, en fordran, ett finansiellt instrument eller utgör de en valuta? Svaret på dessa frågor får, enligt Emil Elgebrant, långtgående konsekvenser inte bara inom ett rättsområde utan även mellan olika rättsområden i ett och samma rättssystem.
– Flera av de studerade handelsobjekten benämns som ”rättigheter” men ett innehav ger aldrig innehavaren någon juridisk rätt att agera på visst sätt, att släppa ut etc. Detta har tyvärr skapat en del förvirring hos lagstiftare och tillämpare i skilda sammanhang.
Att angripa flera rättsliga områden samtidigt är inget nytt enligt Emil Elgebrant. Det är ofta nödvändigt vid införandet av nya rättsfigurer och förekom exempelvis vid införandet av dematerialiserade finansiella instrument på 1980-talet. I avhandlingen berörs bl.a. frågor rörande äganderättsskyddet för utsläppsrätter vid konkurs och dataintrång samt hur olika handelsobjekt kan användas som kreditsäkerhet. Emil Elgebrant menar i sin avhandling även att det ekonomiska värdet av exempelvis utsläppsrätter är beroende av hur de klassificeras inom redovisningsrätten och skatterätten.
– Ett bra exempel är den mervärdesskatterättsliga klassificeringen av utsläppsrätter. I dagsläget klassificeras utsläppsrätter som tjänst vilket innebär att alla transaktioner av utsläppsrätter är mervärdesskattepliktiga. I ett rättssystematiskt perspektiv är detta ett tveksamt ställningstagande.
Emil Elgebrant disputerar den 10 februari 2012 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati, Svante Arrhenius väg 12. Avhandlingens titel Ägande & värde av utsläppsrätter och andra liknande handelsobjekt: En sakrättslig, redovisningsrättslig och skatterättslig studie [Ref 1]
För mer information kontakta gärna:
Emil Elgebrant E-post: emil.elgebrant@juridicum.su.se, Mobil: 070-730 56 68
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum
Tel: 08-16 12 82, Mobil: 073-784 50 31, E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
