Gamla tankar bakom ny skattningsmetod
När man skattar en arts livskraftighet måste man ta hänsyn till dataosäkerhet, naturlig variation och naturens hierarkiska struktur. Det gör den nya skattningsmetod, som har utvecklats av forskare vid SLU.
Metoden bygger på 1700-talsstatistikern Thomas Bayes gamla grundtankar, som alltmer anammas av dagens ekologer.
Alejandro Ruete, Karin Wiklund och Tord Snäll vid SLU presenterar metoden i det senaste numret av Journal of Ecology.
Forskarna har studerat den rara gröna sköldmossan, Buxbaumia viridis, och har kunnat fastslå inte bara att arten sannolikt minskar, utan också hur säkert det är att den minskar. I det här fallet fann man att sannolikheten för att mossan minskar är 81 procent, eller annorlunda uttryckt: man kan vara 81 procent säker på att arten minskar i det studerade skogsområdet.
Hierarchical Bayesian estimation of the population viability of an epixylic moss, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2745.2011.01887.x/abstract
