Ökade tågfrakter kräver förändrade städer
Godstågsterminaler ligger oftast centralt i städerna. Om vi ska uppnå ett hållbart transportsystem, där det mesta godset fraktas med tåg i stället för lastbil, måste terminalerna flyttas till städernas utkanter. Det har Sönke Behrends kommit fram till i sin doktorsavhandling, där han har undersökt hur urbana och långväga frakter påverkar varandra.
En nyckelfaktor i omställningen till ett hållbart transportsystem är att flytta över mer av godstransporterna från lastbil till tåg. Men lokalt i städerna kan denna förändring ge ökade miljöproblem – främst på grund av den omlastning från tåg till lastbil som nästan alltid behövs för att godset ska kunna transporteras den sista biten.
Av historiska skäl ligger godstågsterminalerna oftast i närheten av tågstationen för passagarare. En ökning av tåggodset leder till mer lokala luftföroreningar, buller och trängsel på dessa centrala platser. Om man däremot transporterar godset med lastbil hela vägen så kan de negativa effekterna inne i städerna bli mindre, bland annat för att många lastbilar inte ens behöver köra in i stadskärnorna.
Så hur kan man komma tillrätta med denna motsättning mellan global och lokal hållbarhet? Det har Sönke Behrends undersökt i sin avhandling vid Chalmers.
– Lokala politiker och tjänstemän måste ta större hänsyn till järnvägsfrakterna när de stadsplanerar, säger han. Dels för att skapa en bättre stad för invånarna. Dels för att öka järnvägens konkurrenskraft, som idag begränsas av svårtillgängliga godstågsterminaler och låg effektivitet vid omlastningen till lastbil.
I praktiken innebär detta att godstågsterminalerna måste flyttas ut till städernas utkanter. Där kan de få det markutrymme och den infrastruktur som krävs för att skapa effektiva omlastningar, samtidigt som man minskar de lokala miljöeffekterna och flyttar de återstående till en plats där de inte berör så många.
Den här situationen gäller de flesta större europeiska städer. Några exempel är Stockholm, Göteborg och Hannover. I vissa städer, bland annat Göteborg och Hannover, finns det redan långsiktiga planer för att godstågsterminalen ska flyttas från stadskärnan. Men det finns oftast många hinder för en sådan flytt – till exempel kostnaden för ny infrastruktur och lokala protester på den plats där man planerar att den nya terminalen ska ligga.
Förutom att flytta godstågsterminalerna finns det en mängd andra saker som behöver göras för att skapa trevliga stadsmiljöer som samtidigt har effektiva godstransporter. Problemet ligger till stor del i bristande resurser och kunskap hos de lokala beslutsfattarna, enligt Sönke Behrends.
– Stadsplanerarna saknar ofta den logistikkompetens och den helhetssyn som behövs, säger han. De ser de ekonomiska intressena som separata från de sociala och miljömässiga, och har ingen långsiktig strategi för att balansera dessa intressen.
Som en del av avhandlingen har han tagit fram ett ramverk som kan hjälpa stadsplanerare att fatta beslut som leder till ett hållbart transportsystem (se bifogat dokumentet). Det ska tydliggöra den komplexa väv av olika samhällsintressen som påverkas av lokala beslut. Ramverket illustrerar också de fördelar som järnvägsanpassad planering kan ge en stad, vilket kan uppmuntra städer till att inkludera tågfrakter i sina strategier för hållbar utveckling, i stället för att tvinga dem till det.
– Förutom att minska miljöpåverkan och trängsel kan järnvägsanpassad stadsplanering förbättra stadens tillgänglighet i det nationella transportsystemet, säger Sönke Behrends. Det är viktigt för stadens ekonomiska utveckling, eftersom tillgänglighet för hållbara transporter får allt större betydelse i framtiden.
Läs avhandlingen Urban freight transport sustainability – the interaction of urban freight and intermodal transport.
För mer information, kontakta:
Sönke Behrends, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, 031-772 13 23, sonke.behrends@chalmers.se
