Neandertalare dog ut tidigare än man hittills trott
Ny forskning från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras.
Nya resultat från forskare vid Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet visar att de flesta neandertalmänniskor i Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Bilden av ett Europa befolkat av en stabil neandertalpopulation under hundratusentals år fram tills moderna människor anlände och förändrade situationen måste därför revideras.
Den nya kunskapen om neandertalmänniskorna härrör från en genetisk studie som publiceras i tidsskriften Molecular Biology and Evolution. Resultaten visar på en situation där neandertalarna i större delen av Europa dog ut redan för 50 000 år sedan. Efter detta återkoloniserade en liten grupp neandertalare centrala och västra Europa, där de sedan överlevde i ytterligare 10 000 år innan den moderna människan gjorde sitt intåg. Studien är ett resultat av ett internationellt projekt lett av två svenska forskare.
– Att neandertalarna i Europa var nära att dö ut, men sedan återhämtade sig, och att detta skedde långt innan de kom i kontakt moderna människor kom som en total överraskning för oss. Detta tyder på att neandertalarna kan ha varit mer känsliga för de kraftiga klimatförändringar som ägde rum under senaste istiden än man tidigare trott, säger Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
I samband med att forskarna arbetade med DNA ifrån neandertalfossil i norra Spanien noterade de att den genetiska variationen hos europeiska neandertalare var mycket låg under de sista tiotusen åren innan neandertalarna försvann. Äldre neandertalfossil, samt fossil från Asien, uppvisar en mycket högre genetisk variation, i nivå med den mängden variation man kan förvänta hos en art som varit talrik i ett område under lång tid.
– Mängden genetisk variation hos äldre och asiatiska neandertalare var lika stor som hos moderna människor som art, medan de sentida europeiska neandertalarnas variation inte ens är så stor som den hos tillexempel gotlänningar, säger Anders Götherström, docent vid Uppsala universitet.
Analyserna som presenteras i studien är helt baserade på hårt nedbrutet DNA. De har därför krävt både avancerade laboratoriemetoder och dataanalyser. Forskargruppen har därför engagerat expertis från en rad länder, och har bland annat inkluderat statistiker från Danmark och USA, experter på modern DNA-sekvensering i Danmark, samt paleontologer i Spanien. Först när den internationella forskargruppens alla delar gått igenom resultaten kunde man känna sig säker på att de tillgängliga genetiska data faktiskt avslöjade en viktig och tidigare okänd del av neandertalarnas historia.
– Den här typen av tvärvetenskapliga studier är oerhört värdefulla för att föra forskningen om olika människoarters historia framåt. DNA från förhistoriska människor har lett till en rad oväntade resultat på senare år, och det ska bli mycket spännande att se vilka ytterligare upptäckter som kommer göras inom de närmsta åren, säger Juan-Luis Arsuaga, Professor i humanevolution vid universitetet i Madrid.
KONTAKTUPPGIFTER:
Love Dalén
Docent i evolutionsbiologi
Enheten för molekylärsystematik
Naturhistoriska riksmuseet
Stockholm
Telefon: 070-777 27 94
E-post: love.dalen@nrm.se
Anders Götherström
Docent i evolutionär genetik
Uppsala universitet
Telefon: 073-992 78 64
E-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se
