Politikens gränser. Om politikens icke-globalisering
I sin nya bok Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen visar Adrienne Sörbom att trots att socialdemokratin präglas av internationalism binds den av starka idéer om Sverige som den självklara platsen för politik.
– Det politiska landskapet ser i stort sett likadant ut idag som för 100 år sedan. Varför fortsätter politiken att vara nationell i en tid av stark globalisering? Jag har tittat på frågor som dessa med utgångspunkt i socialdemokratin, men många av mina slutsatser är intressanta för alla som vill lyfta politiken utanför nationen, säger Adrienne Sörbom.
I sin nya bok Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen visar Adrienne Sörbom att trots att socialdemokratin präglas av internationalism binds den av starka idéer om Sverige som den självklara platsen för politik. Detta har flera skäl.
– Det handlar bland annat om ett slags vardagligt förankrad idé om att politik handlar om sådant som kan tas om hand om inom ett land, som vård, skola och omsorg. Det som ses som icke-nationellt däremot, det är något udda. För de frågorna får man hitta på speciella organisationer. Globalisering blir därför något som rörelsen i hög grad låter internationella organisationer framförallt i Bryssel ta hand om. Hoppet om att komma bort från baksidorna med den ekonomiska globaliseringen har därmed exporterats till en annan plats. Och rörelsen förblir internationell i hjärtat, men långt ifrån i praktiken, säger Adrienne Sörbom.
Med utgångspunkt i resultaten från den socialdemokratiska rörelsen pekar Adrienne Sörbom på mekanismer som kan finnas inom många typer av organisationer. Det handlar bland annat om synen på vem det är som får vara medlem eller inte, om det är en person som bor i Sverige eller inte. För de organisationer och rörelser som vill släppa kopplingen till nationen är det centralt att bygga upp sin verksamhet utifrån från själva frågan istället för att bygga på nationell representation.
– Hur globaliserad eller internationaliserad en rörelse kan också handla om den interna ideologin. Beroende på hur ideologin är utformad kommer organisationen att både vilja och förmå globalisera sina verksamheter. Slutligen spelar även det som inom forskning på området kallats för organisatoriskt hyckleri stor roll. Alltså förmågan att säga en sak men göra en annan. Det är en användbar förmåga, men den kan skapa en förvirring och tröghet. Genom att säga att man redan arbetar globalt samtidigt som man förlägger den praktiska globaliseringen av politiken till en specifik del av organisationen som ofta har för lite resurser för sitt uppdrag kan man visa att man redan är globaliserad, fastän man i praktiken inte är det, säger Adrienne Sörbom.
Adrienne Sörbom är docent i sociologi och har under många år forskat kring politik, rörelser och engagemang. Hon är verksam vid Stockholm Centre For Organizational Research på Stockholms Universitet (www.score.su.se) och Handelshögskolan i Stockholm.
KONTAKTUPPGIFTER
adrienne.sorbom@score.su.se 08– 674 74 13 alt 070 – 777 37 08
Politikens gränser: globalisering, socialdemokrati och banden till nationen utkommer på Atlas förlag.
