Genetisk anpassning av fettmetabolism viktig för hjärnans utveckling
För ungefär 300 000 år sedan anpassades människan genetiskt för att kunna producera ökade mängder Omega-3 och Omega-6 fettsyror. Denna anpassning kan ha varit avgörande för utvecklingen av den moderna människans unika hjärnkapacitet. I dagens livssituation bidrar denna genetiska anpassning istället till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom.
Människans nervsystem och hjärna innehåller stora mängder fleromättade fettsyror och de behövs också för att foster skall utvecklas på ett normalt sätt. Dessa Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns i riklig mängd bara i några livsmedel, som fet fisk. Våra kroppar kan även själva producera dessa viktiga fettsyror från vissa vegetabiliska oljor.
I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet och nu publiceras i The American Journal of Human Genetics har forskare undersökt generna för de två nyckelenzymer som behövs för att tillverka Omega-3 och Omega-6 fettsyror från vegetabiliska oljor. De har funnit att människan har en unik genetisk variant som ger ökad produktion. Denna genetiska anpassning för hög produktion av Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns bara hos människan och inte hos våra levande primatsläktingar, schimpans, gorilla och rhesusapa. Inte heller Neandertalaren eller Denisovan, som är en annan utdöd förmänniskoart, har denna genetiska variant, utan den har utvecklats för cirka 300 000 år sedan på den evolutionslinje som ledde fram till den moderna människan.
Den genetiska anpassningen för en mer effektiv Omega-3 och Omega-6 produktion från vegetabiliska oljor utvecklades i Afrika och har troligen varit en viktig faktor för människans överlevnad i miljöer med begränsad tillgång till färdiga fettsyror.
– Under människans tidigare utveckling, när det generellt var brist på energi, har denna variant gett oss en möjlighet att tillgodose det stora behovet av fleromättade fettsyror som vår unika hjärnkapacitet kräver. I dagens livssituation, med överskott på näring, bidrar istället denna genetiska anpassning till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom, säger Adam Ameur, bioinformatiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
– Detta är första gången man sett en genetisk anpassning av människans fettmetabolism. Det är också ett av få exempel på en så kallad “thrifty gene”, det vill säga en genetisk anpassning som bidragit till ökad överlevnad i ett tidigare skede av den moderna människans utveckling, men som i en livssituation med ett överflöd av näring istället utgör en riskfaktor för livsstilsjukdomar, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Flera av forskarna bakom denna studie ingår i Science for life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet.
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Ulf Gyllensten, tel: 018-471 4846, 070-8993413, e-post: Ulf.Gyllensten@igp.uu.se
Ameur et. al, Genetic Adaptation of Fatty-Acid Metabolism: A Human-Specific Haplotype Increasing the Biosynthesis of Long-Chain Omega-3 and Omega-6 Fatty Acids, American Journal of Human Genetics, in press (online publication April 12, 2012)
