Hur kan vi minska klädberget?
Konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare år och klädberget bara växer. Varje år slängs i genomsnitt 8 kilo textilier per person i soporna. Hur kan konsumenten göras uppmärksammad på kopplingen kläder och miljöpåverkan? En ny rapport från Högskolan i Borås vill hjälpa till att besvara den frågan.
På onsdag den 18 april släpps rapporten Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder. Daniel Hjelmgren är en av forskarna bakom rapporten:
– Det finns ett gap mellan den uttalade omtanken om miljön och hur man agerar när man köper kläder. Gapet tycks vara störst i gruppen yngre konsumenter, vilket bland annat de mer frekventa
inköpen och valen av ”fast fashion” tyder på. De äldre i studien agerar mer miljövänligt vilket dock inte alltid har att göra med en uttalad omtanke om miljön utan mer med att de på grund av sparsamhet prioriterar högre kvalitet och köper färre plagg. Vi har dock i studien även intervjuat unga som deltog vid en klädbytardag och de ansträngde sig hårt för att agera miljövänligt, till exempel genom att nästan uteslutande handla kläder på second hand eller byta med andra. Deras agerande byggde mer på ideologi, identitet och grupptillhörighet.
Rapportens mål är att minska det gapet. Professor Karin M Ekström poängterar att den röda tråden i rapporten är konsumenten.
– Bland slutsatserna ser vi även att konsumenter inte kopplar kläder till källsortering på samma sätt till exempel burkar och flaskor. Kläder som man inte tror att någon annan kan/vill bära eller som är trasiga slängs ofta i soporna. Man kopplar inte detta till en miljöpåverkan. Det behöver vi ändra på, säger Karin M Ekström.
Målet: att inga kläder ska slängas
– En annan slutsats är att folk inte alltid vet vad de ska göra av kläder de inte längre vill ha, säger Nicklas Salomonson. Miljöargumenten behöver lyftas fram även vid avyttring av kläder. Återkommande kampanjer av typen ”panta mera” tror vi skulle kunna hjälpa till att få folk att agera mer miljövänligt – särskilt med de kläder som är utslitna och trasiga. Det behövs även åtgärder som möjliggör för konsumenter att kunna agera, till exempel genom att vid sidan av insamlingskärl för hela kläder introducera kärl även för trasiga kläder. Målet är att inga kläder överhuvudtaget ska slängas i soporna. För att nå dit behövs även lösningar som i större skala kan återföra material, bland annat fibrer, till produktionen av nya kläder.
– För många är valet att skänka kläder till välgörenhet ett sätt att göra sig av med fullt användbara kläder med gott samvete, säger Daniel Hjelmgren. Filantropiska motiv kan dock indirekt leda till att man köper mer än vad man behöver. Om miljöargumentet lyfts fram tydligare i samband med avyttring av kläder så kanske människor beaktar miljön även när de funderar på att förnya sin garderob.
Bland rekommendationerna i rapporten finns även tankar om mer information till allmänheten kring hur välgörenhetsorganisationer fungerar, men även hur textilier kan återanvändas efter att de avtjänat sitt syfte som någons jeans, gardiner eller underkläder. Rapporten visar också att många fortfarande tycker att det är lite ofräscht att handla second hand och där skulle butikerna kunna ordnas på ett sätt som gör dem mer attraktiva.
– Ett problem i allt det här är att det är billigare att köpa nytt än att laga det man redan har. Kanske skulle skatteavdrag för skräddare vara ett förslag? säger Daniel Hjelmgren.
Fakta
Klädkonsumtionen ökade med 53 % under perioden 1999-2009. Varje person konsumerar ca 15 kilo textilier (kläder och hemtextil) per år och av dem slängs ca 8 kilo i hushållssoporna.
Rapport
Rapporten ”Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder” är nummer 20 i högskolans rapportserie ”Vetenskap för profession” och bygger på tre delstudier: en enkät på Gekås Ullared, fokusgrupper samt deltagande observationer med intervjuer på en klädbytardag.
INFORMATION OCH KONTAKT
Rapporten kommer inom kort att finnas tillgänglig via högskolans digitala arkiv BADA och finns även att köpa i högskolans reception.
Författare
Karin M Ekström, Eva Gustafsson, Daniel Hjelmgren och Nicklas Salomonson.
Release av rapporten
Onsdag 18 april kl 11:00 – 12:00 i Vardagsrummet, Sandgärdet, Högskolan i Borås
Vid releasen närvarar rektor Björn Brorström och rapportens författare. Vi bjuder på dryck och snacks.
Eva Gustafsson, Tfn: 033-435 45 45 eller 0709-84 18 77, E-post: eva.gustafsson@hb.se
Daniel Hjelmgren, Tfn: 033-435 41 45 eller 0706-87 91 33, E-post: daniel.hjelmgren@hb.se
Nicklas Salomonson, Tfn: 033-435 44 79 eller 0730-33 27 54, E-post: nicklas.salomonson@hb.se
