Så interaktiva är politiker och tidningar på nätet
Kommentarsfunktioner, bloggar och Twitter gör det möjligt för till exempel tidningar och politiker att interagera med sina läsare och följare. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anders Larsson undersökt i vilken utsträckning denna möjlighet utnyttjas. Han har sett att i valet 2010 användes Twitter framförallt som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal.
Alltsedan Internet blev vanligare bland de bredare befolkningslagren under mitten av 1990-talet har dess interaktiva potential diskuterats. Föreställningar kring dagstidningar och deras anpassningsförmåga till nätet har stått i centrum, både vad gäller svårigheter att tjäna pengar på nätupplagor, men också hur journalister och läsare ska kunna anpassa sig till mediets interaktiva potential.
Politisk aktivitet på Internet har också varit av intresse – mycket diskussion och debatt, både inom forskningen och inom samhället i stort, har pekat på Internets roll för politisk mobilisering och kommunikation mellan politiker och medborgare. De senaste årens fokusering på vad som ofta kallas Web 2.0 och olika typer av sociala medier, såsom bloggar, Facebook och Twitter, har återigen höjt förhoppningarna på nätets påstådda potential för samhällelig förändring gällande de tidigare nämnda områdena.
I sin avhandling har Anders Larsson studerat tidningar och politisk kommunikation på nätet med syftet att ta reda på hur verksamma inom samhälleliga institutioner (här exemplifierade med media och parlamentarisk politik) använder sig av de olika interaktiva funktioner som Internet medför, samt hur deras olika publiker gör detsamma.
Avhandlingens resultat visar att även om vissa journalister och politiska aktörer arbetar mycket aktivt och kreativt med olika interaktiva funktioner på Internet så har de flesta betydligt mer konservativa användarmönster. Avhandlingens första delstudie visar att svenska tidningar utnyttjar ungefär en tredjedel av de interaktiva funktioner som undersöktes. Vad gäller politiker konstaterar Anders Larsson att interaktivitet med väljare främst utnyttjas inför valkampanjer. Efter riksdagsvalet 2010 kunde man se tydliga exempel på detta.
Liknande tendenser går att spåra hos ”publiken”. Avhandlingen visar att de allra flesta av oss nöjer oss med att enbart läsa nyheter på nätet utan att engagera oss i att kommentera eller skriva egna bloggposter och artiklar på tidningars hemsidor.
En av avhandlingens delstudier fokuserade på politikers användande av Twitter under riksdagsvalet 2010.
– Resultaten från studien indikerade att Twitter framförallt användes som ytterligare en enkelriktad kommunikationskanal och att dess potential för kommunikation väljare och politiker emellan inte utnyttjades i någon större utsträckning, säger Anders Larsson.
Som en väg framåt pekar avhandlingen på intressanta möjligheter att studera de mer avancerade användarna, de som utnyttjar nätets potential oftare än andra. Kanske kan vi få en blick av vår egen framtida nätanvändning genom att fokusera på dem.
Avhandlingen försvaras den 16 maj.
För mer information kontakta Anders Larsson, telefon: 070-313 6221, e-post: anders.larsson@im.uu.se
