Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 juni 2012

Hur Listeriabakterien orsakar infektion

Ett genreglerade protein som ligger bakom att Listeriabakterien orsakar sjukdom hos människor studeras i den avhandling som Jonas Gripenland försvarar vid Umeå universitet den 15 juni.

Bakterien Listeria monocytogenes är allmänt spridd i naturen och finns i jord, på vegetation och i vattendrag. På grund av sin stora spridning förekommer bakterien hos en stor mängd djur, som kan drabbas av allvarliga infektioner. De viktigaste värdarna för överföring av Listeriainfektion, listerios, till människor är kor, getter och grisar via mejeri- och köttprodukter.

När bakterien koloniserar friska människor leder det oftast till en mild, självbegränsade tarminfektion, men hos personer med nedsatt immunförsvar kan infektionen bli allvarlig i form av blodförgiftning och hjärnhinneinflammation med en dödlighet på upp till 30 %. Risken att drabbas ökar markant vid hög ålder eller systemsjukdomar som cancer, AIDS, leukemi med flera. En viktig riskgrupp är gravida, som är särskilt utsatta på grund av den omställning av immunförsvaret som sker vid graviditeten. Vid listerios klarar sig mödrarna ofta bra, men infektionen har i många fall en dödlig utgång för barnet.

Avhandlingen beskriver en ny typ av genreglering i Listeriabakterien. Majoriteten av de sjukdomsframkallande, så kallade virulensgenerna i Listeria monocytogenes regleras av ett protein, PrfA, som endast finns endast hos de sjukdomsorsakande formerna av bakterien och är helt nödvändigt för att åstadkomma en infektion. En muterad bakterie som inte uttrycker detta protein är 100 000 gånger sämre på att infektera möss. Studierna i avhandlingen visar att den så kallad riboswitchen SreA (en RNA-molekyl som kontrollerar uttrycket av gener), också kan nedreglera uttrycket av virulensproteinet PrfA. Studien är den första som kunnat visa att riboswitchar inte enbart kan reglera uttrycket av de mest närliggande generna utan också gener som är spridda i genomet
Listeriabakteriens komplexa livscykel gör att en infektion hos människan är svår att simulera på försöksdjur. Därför har forskare varit tvungna att förlita sig på flera modellorganismer för att åskådliggöra olika delar av infektionscykeln var för sig. I avhandlingen demonstreras att kycklingembryon är ett värdefull komplement till andra djurmodeller för att studera Listeriainfektioner.

INFORMATION OCH KONTAKT
Jonas Gripenland, som är uppvuxen i Östersund, är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-785 67 38,
eller 090 785 67 39
e-post jonas.gripenland@molbiol.umu.se

Fredagen den 15 juni försvarar Jonas Gripenland, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln sRNA-medierad reglering i den patogena bakterien Listeria monocytogenes och evaluering av en alternativ infektionsmodell

Engelsk titel: Regulatory roles of two small RNAs in the human pathogen Listeria monocytogenes and Evaluation of an alternative infection model.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Major Groove, by. 6L, NUS.

Fakultetsopponent är Ass. Professor Thomas Geissmann, Université de Lyon, Frankrike.

Läs hela eller delar av avhandlingen på

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera