Milda vintrar drabbar Vätterröding
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.
Efter några toppår mellan 1930 och 1950 har den kommersiella fångsten av storröding (Salvelinus umbla) i Vättern stadigt minskat, från cirka 60 ton till runt fem ton per år. Även om antalet fiskare också minskat och fokus flyttats till signalkräfta, antas mängden fångad fisk i stort spegla stammens storlek i sjön.
Flera tänkbara orsaker till raset har lanserats: överfiske, predation från signalkräftor, konkurrens med lax och klimatförändringar. För att vetenskapligt undersöka sammanhangen startades 2007 ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde i samarbete med Linköpings universitet.
– Fisket har haft sin betydelse för den stora minskningen av rödingbeståndet, men det har begränsats av restriktioner på senare år. I stället är det ett varmare klimat som kan få störst betydelse framöver. Orsaken är troligen en mismatch för de nykläckta rödingynglen, säger Malin Setzer, doktorand i teoretisk biologi som 1 juni disputerade vid LiU.
”Mismatchen” innebär att rommen kläcks så tidigt att det inte finns tillräckligt med föda för ynglen när gulesäcken, som försörjer dem under de första dagarna, tagit slut.
Av de större laxfiskarna i Vättern är två naturliga, röding och öring. Dessutom finns ett bestånd av inplanterad lax. Rödingen är den av de tre som är mest känslig för höga vattentemperaturer.
Forskarteamet under ledning av Tomas Jonsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, har jämfört fångst- och klimatdata sedan början av 1900-talet. Resultaten visar att en mild vinter med för tidig kläckning ger sämre fångster sex år senare, samtidigt som de bästa fångstsäsongerna har inträffat fyra år efter en rejäl isvinter.
Signalkräftan planterades in i Vättern med början 1969. Tjugo år senare exploderade beståndet. Kräftorna är allätare och de aptitliga rödingromkornen ligger högt på menyn. Genom ett omfattande fältexperiment vid en känd leklokal för röding kunde forskarna visa att en större andel av romkornen åts upp av kräftor än av fiskar.
Konkurrens av inplanterad lax är också en faktor som kan påverka rödingbeståndet, visar Malin Setzers analys av maginnehållet på 777 fiskar från Vättern. För 40 år sedan åt rödingen mest nors medan laxen föredrog siklöja, men enligt de nya analyserna har båda arterna gått över till en diet dominerad av storspigg.
– Laxen är en starkare konkurrent, den växer fortare och är mer tolerant mot höga vattentemperaturer än rödingen, säger Malin Setzer.
I en matematisk modell av Vätterns näringsväv, byggd på verkliga data, har forskarna undersökt effekterna av olika åtgärder. En minskad utsättning av lax skulle ge en positiv effekt på beståndet av stora rödingar. Ett minskat fisketryck skulle vara bra för de mindre rödingarna, under 30 centimeter. Signalkräftorna har inte varit drivande för rödingbeståndets nedgång, men en begränsning av kräftorna skulle förbättra möjligheten till återhämtning.
– En slutsats är att det inte finns en enkel förklaring till utvecklingen i Vättern. Men vår studie visar att det är än viktigare att jobba med de här åtgärderna för att därmed underlätta för rödingen att klara klimatproblemen, säger Tomas Jonsson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandling: The decline of great Arctic charr i Lake Vättern: empirical and theoretical analyses of suggested causes ]av Malin Setzer. Avhandlingen lades fram 1 juni 2012 med professor Mark C. Emmerson, University of Belfast, UK, som opponent.
Kontakt:
Malin Setzer 076-3192621, malin.setzer@jordbruksverket.se
Tomas Jonsson 018-673401, tomas.jonsson@slu.se
