Stor satsning på forskning om antibiotikaresistens
Hur kan biocider och metaller bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens? Den frågan skall Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin och hans medarbetare försöka ge svar på under de närmaste fem åren med stöd från forskningsrådet Formas.
I en av de största svenska satsningarna delar forskningsrådet Formas tillsammans med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ut 45 miljoner kronor till starka forskningsmiljöer om kemiska ämnens kombinationseffekter. 25 miljoner går till forskning om antibiotikaresistens.
Två projekt får stöd
Av totalt 30 projektansökningar beviljades två stöd – och ett av dem leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det är inte bara antibiotika som kan driva på utvecklingen av resistenta bakterier, berättar Joakim Larsson, forskare i translationell farmakologi vid Sahlgrenska akademiN.
– Bakterier samlar nämligen ofta på sig gener som skyddar dem mot både antibiotika och mot andra miljögifter. Om bakteriesamhällen utsätts för till exempel olika metaller och desinfektionsmedel så kan det leda till att antibiotika-resistenta bakterier gynnas, med stora risker för oss människor. Om den här forskningen på något sätt kan bidra till att bromsa uppkomsten av multiresistenta bakterier så betyder det mycket, säger Joakim Larsson.
Ytterligare en stark forskarmiljö kring hormonstörande ämnen, ledd av Professor Åke Bergman vid Stockholms Universitet, beviljades forskningsmedel av Formas.
– Det finns ett stort behov av kunskap inom dessa områden och det är glädjande att två starka forskargrupper nu kan ta sig an några av de stora utmaningar som kemikaliesamhället ställer oss inför, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.
