Hälften av dieselsotet fastnar i lungorna
Utsläppen från dieseldrivna fordon, vedeldning och kolkraftverk innehåller små sotpartiklar som strömmar ut i atmosfären. Sotet är ett gissel för klimatet, men också för hälsan. Nu har man för första gången i detalj studerat hur dieselsot fastnar i lungorna. Resultaten visar att i genomsnitt hälften alla inandande sotpartiklar stannar.
Siffran är högre än för de flesta andra typer av partiklar. Exempelvis fastnar ”bara” 20 procent av en annan sorts partiklar från vedrök och annan biomassaförbränning. En förklaring är att dieselsot är mindre partiklar och därmed kan tränga längre ner i lungorna där de fastnar. Studien är gjord på dieselpartiklar (vilka huvudsakligen består av sot) och publiceras nu i juni i Journal of Aerosol Science. Tio friska personer ingick i studien.
– För att forskare ska veta vilka doser sot vi får i oss av det vi exponeras för, och myndigheter kunna fastställa väl underbyggda gränsvärden för sotpartiklar i utomhusluften kan sådana här resultat vara till stor hjälp, säger Jenny Rissler, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som publicerat studien.
I populationsstudier har andra forskare kunnat se att människor som bor i områden med höga sothalter i högre grad både drabbas av sjukdomar i luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar. Men eftersom det saknas entydiga bevis för att det är just sotet som är boven i dramat, har myndigheterna hittills inte velat besluta om några riktlinjer.
– Idag finns inget gränsvärde specifikt för sotpartiklar i luften, vilket är synd. Sot i luften är ju kopplat till både lungcancer och andra sjukdomar, säger Jenny Rissler.
Men Jenny Rissler kan tänka sig att det i framtiden ändå blir gränsvärdena för även sot, med tanke på att WHO nyligen klassade om dieselavgaser från ” troligen cancerframkallande” till ”cancerframkallande”.
Sotpartiklar är inte bara kopplade till hälsoeffekter utan bidrar också till ett varmare klimat. Andra typer av aerosolpartiklar kan paradoxalt nog vara delvis önskvärda eftersom de har en kylande effekt på klimatet och därmed dämpar koldioxidens uppvärmande effekt.
– Men sotrök är svart och absorberar ljus för att sen agera värmande. Därför vore det dubbelt bra att minska den, anser hon.
Härnäst kommer Jenny Rissler att studera individvariationer för lungdeponering och exponera celler för sot. Hon håller även på att vidareutveckla metoder att mäta partiklars ytarea, eftersom det visat sig vara ett viktigt mått när det gäller partiklars skadlighet.
Bakgrund: Varje gång vi andas får vi i oss små luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar. Vissa är naturliga, andra orsakade av människan. Till den senare kategorin hör sot, som bildas vid förbränning från kraftverk till småskalig vedeldning och oskyldiga stearinljus. En annan vanlig sotkälla är avgaser från dieselmotorer, även om moderna dieselbilar har fått kraftigt reducerade utsläpp genom effektiva filter. Skärpta utsläppsregler gällande diesel-lastbilar kommer år 2014.
För mer information, kontakta Jenny Rissler, 046-222 05 34 (vk till mobil) jenny.rissler@design.lth.se.
