Kampen om marken skärps i snabb takt
Allt ska jordens begränsade ytor räcka till för: mat till snart nio miljarder människor, föda åt våra köttdjur, bränsle till våra bilar, skog till vårt papper, bomull till våra kläder. Dessutom ska helst jordens skogar lämnas orörda för att stabilisera klimatet. Humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele visar på kampen om marken.
Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.
– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.
Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.
– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.
Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.
– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.
Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.
Avhandlingen heter Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. Finns att ladda ner här
KONTAKT
Kenneth Hermele
Mobile phone: +46-(0)739 494564
