Unik studie om gravidas psykiska ohälsa
Anne-Marie Wangel, forskare vid Malmö högskola, kartlägger i sin avhandling den psykiska ohälsan bland barnafödande kvinnor. Hennes studier visar bland annat att svensktalande kvinnor med annat modersmål än svenska har ökad risk för depression och posttraumatisk stress.
Den psykiska ohälsan bland kvinnor i fertil ålder har ökat de senaste decennierna, något som fångat Anne-Marie Wangels, barnmorska och forskare vid Malmö högskola, intresse.
I sin avhandling kartlägger hon den psykiska ohälsan bland barnafödande kvinnor i Malmö och analyserar markörer och riskfaktorer för psykisk ohälsa.
Tidigare forskning visar att en kvinnas psykiska ohälsa kan påverka hennes förmåga att knyta an till sitt barn efter förlossningen. Wangels forskning visar att kvinnans psykiska hälsa också har betydelse för förlossningsätt.
– Risken för akut kejsarsnitt ökar signifikant för förstföderskor om kvinnan vid sina kontroller hos mödravården berättat att hon känner sig orolig, stressad eller har sömnproblem, säger hon.
Kvinnor som fått professionellt stöd eller antidepressiva läkemedel under sin graviditet löper dock inte ökad risk för akut kejsarsnitt. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare bland kvinnor med tidigare psykisk sjukdom än bland övriga.
Wangels forskning visar också att svensktalande kvinnor med annat modersmål än svenska i högre grad uppger symtom på depression och posttraumatisk stress under graviditeten jämfört med kvinnor som har svenska som modersmål.
– Den stora skillnaden är förvånande och kan inte förklaras av ålder, utbildningsnivå eller socioekonomiska faktorer, säger hon.
I de båda grupperna var andelen kvinnor som någon gång i livet blivit utsatta för övergrepp – emotionella, fysiska eller sexuella – likvärdiga.
– Studien visar att kvinnor, oavsett modersmål, som varit utsatta för emotionella eller fysiska övergrepp i högre grad rapporterar depression eller posttraumatisk stress under graviditeten, säger Wangel.
Anne-Marie Wangel efterlyser nu metoder för mödravården att systematiskt identifiera psykisk ohälsa under graviditeten.
– Hade man haft ett system att fånga upp dessa kvinnor och till exempel erbjuda riktade samtal och psykosocialt stöd hade man antagligen kunnat minska antalet akuta kejsarsnitt. Man hade också kunnat minska lidandet för den enskilde och kostnaderna för samhället, säger hon.
ÖVRIG INFORMATION
Disputationen äger rum fredagen 28 september, kl. 9.00
Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, Jan Waldenströms gata 25, Malmö sjukhusområde.
Avhandlingen: Mental ill-health in childbearing women: Markers and risk factors
