Is i munnen skyddar cancerpatienter mot cytostatikans biverkningar
Patienter som får höga doser cytostatika, ”cellgift”, riskerar att drabbas av smärtsamma skador på slemhinnan i munhålan. I en avhandling från Uppsala universitet visar Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan de fick cytostatikabehandlingen fick mindre besvär och behövde mindre smärtlindring.
En uppföljning efter fem år visade att isbehandlingen inte haft några negativa konsekvenser för patienterna.
Patienter som insjuknar i elakartade blodsjukdomar får cytostatika, i folkmun kallat ”cellgift” . Ibland behövs höga doser cytostatika och stamcellstransplantation (benmärgstransplantation). Syftet är att förstöra sjuka cancerceller och därmed göra plats för fräscha stamceller. Alla celler, även friska, skadas av cytostatika, så kallad toxisk biverkan. Cytostatikabehandlingen ökar dramatiskt risken för slemhinneskador i munhålan, mukosit. Studier visar att 70-95 procent av patienterna drabbas. Tillståndet är underdiagnostiserat/underbehandlat och leder ofta till förlängd sjukhusvistelse.
Skadorna består av sveda, sår och svåra smärtor från munhålan vilket ofta kräver intravenös morfinbehandling, vilket i sig kan ge biverkningar. Utifrån sin erfarenhet som sjuksköterska initierade Anncarin Svanberg ett forskningsprojekt på hematologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Syftet var att förebygga/ mildra cytostatikabehandlingens biverkningar och därmed minska morfintillförseln. I litteraturen fann hon att kryoterapi, kylning av munslemhinnan, hade visat sig ha viss effekt på graden av mukosit på cancerpatienter som cytostatikabehandlas. Patienten suger på is eller för runt krossad is i munnen för att kyla munslemhinnan under den tid cytostatika tillförs.
Anncarin Svanbergs studie innefattade 78 patienter som genomgick benmärgstransplantation mellan år 2003 och 2004. Halva gruppen (39) skötte munhygien enligt standardprotokoll och halva gruppen (39) fick i tillägg kryoterapi under cytostatikabehandlingen. Resultatet var till fördel för användandet av kryoterapi. Mukositen lindrades och intravenöst morfin användes färre dagar och i lägre doser. Även mat- och läkemedelsintag via munnen underlättades.
Behandlingen var lätt för patienten att använda. Kryoterapi visar efter fem år inga negativa effekter på återfallsfrekvens i den behandlade sjukdomen och överlevnad. Anncarin Svanberg mätte också effekten efter en timmes nedkylning i munhålan på friska försökspersoner, och fann att slemhinnans temperatur sjönk med 13 grader C. Risken för kylskador kunde uteslutas och det kunde konstateras att inga inflammatoriska reaktioner startade på grund av kylan i munhålan.
– Jag fann i min forskning att kryoterapi fungerar förebyggande, är användarvänligt, billigt och ofarligt i ett vårdkontext som i övrigt är mycket läkemedelstyngt och där biverkningsgraden av läkemedel är hög, säger Anncarin Svanberg.
Kryoterapi är i dag standardbehandling vid benmärgstransplantation på Akademiska sjukhuset. Det rekommenderas även internationellt från samarbetsgruppen MASCC (Multinational Association of Cancer Care).
I en annan av Annacarin Svanbergs studier (2010-2011) provades ett nytt munsköljmedel, kalciumfosfat, på 20 patienter i tillägg till kryoterapi för en eventuell ökad lindring av mukosit. Kontrollgruppen (n=20) fick kryoterapi. Resultatet påvisade ingen ytterligare förbättring.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information kontakta Anncarin Svanberg, tel: 018-611 129 86, 0704-838 392, e-post: ann-carin.svanberg@akademiska.se
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.