Genombrott för nytt sätt att behandla diabetes
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Metoden går ut att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på ”fel” platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser – och som en följd klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes.
Studien presenteras i den ansedda vetenskapstidskriften Nature och beskrivs där i en kommentar som ett stort genombrott för diabetesforskningen. Arbetet bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited.
– Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 och sedan dess har VEGF-B-projektet varit en lång ökenvandring, men nu gör vi viktiga upptäckter slag i slag. I den nu aktuella studien har vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, och det går att göra med ett läkemedel, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet.
Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, som orsakas av övervikt. Vid insulinresistens reagerar inte längre kroppens celler tillräckligt på insulin, vilket ger ett förhöjt blodsocker. Insulinresistens hänger samman med att kroppen har lagrat fett på ”fel” platser i kroppen, som i muskler, kärl och hjärta, men riktigt hur detta sammanhang ser ut är inte klarlagt.
Det är däremot klarlagt att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader. Det upptäckte professor Ulf Erikssons forskargrupp i en studie som publicerades i Nature 2010. Nu har alltså teorierna utvecklats i en ny studie, där VEGF-B blockeras i ett antal råttor och möss.
Totalt fyra delstudier redovisas i artikeln i Nature. I ett fall har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått en substans, kallad 2H10, som är en antikropp som blockerar effekten av VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och de fick inte diabetes. Forskarna har också korsat mössen som alltid får diabetes med möss som saknar möjlighet att producera VEGF-B. Det skyddade avkomman från att utveckla sjukdomen. Dessutom har mössen som inte kan producera VEGF-B fått äta mycket fet mat och bli överviktiga, något som inte ledde till diabetes för dem.
I ytterligare två studier har forskarna använt sig av normala möss respektive råttor, djur som inte är framavlade för att alltid få diabetes typ 2. I stället har djuren fått utveckla sjukdomen som en följd av fet kost och övervikt. I dessa fall har djuren botats i olika utsträckning från sin etablerade sjukdom efter att ha behandlats med substansen 2H10, som ges som injektioner.
– De resultat vi visar i den här studien är ett mycket stort genombrott och en helt ny princip vad gäller såväl förebyggande som behandling av diabetes typ 2. De befintliga behandlingarna är associerade med mycket biverkningar och effekten brukar inte vara hållbar över tid. Det finns ett enormt behov av nya strategier för att behandla diabetes typ 2, säger professor Åke Sjöholm, överläkare i diabetologi vid Södersjukhuset i Stockholm.
I dag behandlas diabetes typ-2 vanligen först med kost- och/eller tablettbehandling som syftar till att öka insulinfrisättningen, öka insulinkänsligheten eller minska glukosproduktionen. För upp till 30 procent av patienterna är denna behandling otillräcklig efter några år, och då krävs insulininjektioner. Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar kraftigt i förekomst. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, väntas över en halv miljard människor vara drabbade 2030.
Den substans som används i studien, 2H10, är en monoklonal antikropp och är under utveckling av det australiska läkemedelsbolaget CSL Limited. Forskare från CSL har deltagit i den aktuella studien som också är delfinansierad av företaget. I övrigt har studien finansierats av Ludwiginstitutet för cancerforskning, Frans Wilhelm och Waldemar von Frenckells Fond, Wilhelm och Else Stockmanns Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Diabetesfonden, Ekon. dr Peter Wallenbergs Stiftelse för Ekonomi och Teknik och Hjärt-Lungfonden. Tidigare i år fick Ulf Eriksson Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor, vilket är det största i Sverige inom forskningsområdet hjärt-kärlsjukdom. Det kommer användas för att finansiera fortsatt VEGF-B-forskning.
INFORMATION & KONTAKT
Publikation: ”Targeting VEGF-B as a novel treatment for insulin resistance and type 2 diabetes”, Carolina E. Hagberg, Annika Mehlem, Annelie Falkevall, Lars Muhl, Barbara C Fam, Henrik Ortsäter, Pierre Scotney, Daniel Nyqvist, Erik Samen, Li Lu, Sharon Stone-Elander, Joseph Proietto, Sofianos Andrikopoulos, Åke Sjöholm, Andrew Nash, Ulf Eriksson, Nature, AOP 26 September 2012, doi: 10.1038/nature11464.
