Nya mediers betydelse för nationell identitet

Idag har begreppet nationalism ofta en negativ klang eftersom det associeras med extrema grupper i samhället. Dessa grupper har lagt beslag på nationalism. Samtidigt behandlas nationer som varumärken vilket medför en retorik kring vad nationen är, som når ända in i vardagen.

– Men nationalism är fortfarande den starkaste formen av kollektivt identitetsskapande i vår samtid, säger Magdalena Kania-Lundholm.

I sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 26 oktober, utgår hon från idén att nationalism är en ideologi som skapas i vardagen då medborgare kommunicerar med varandra om hur de ser på sitt land. Hon diskuterar i detta sammanhang forskning om begreppet ”nation branding”, där nationen betraktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som ska vara särskiljande gentemot andra länder.

– Denna växande form av nationsmarknadsföring skapar sammanhängande bilder av nationen för att attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter, förklarar Magdalena Kania-Lundholm.

Hon använder i sin avhandling Polen som exempel. Flera post-kommunistiska och andra utvecklingsländer, som befinner sig i en förändringsprocess, försöker med hjälp av nation branding att utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden. Kania-Lundholm riktar dock kritik mot konventionella antaganden om nation branding och undersöker istället medborgares aktiva deltagande i debatter om nationell identitet och nationsvarumärket. I detta sammanhang lanserar hon begreppet nation re-branding som fångar hur vanliga människor förhandlar med elitens bild av nationen.

– Idag pågår en alternativ nation branding av medborgare i diskussionsforum och medborgarjournalistik på nätet. Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse, säger hon.

Även om avhandlingens empiriska material fokuserar på hur polska medborgare deltar i diskussionen om det nationella varumärket är idén om nation re-branding tillämplig i alla sammanhäng där en ny, attraktiv och mer positiv nationell identitet står på spel, menar Magdalena Kania-Lundholm.  

– Det är en dynamisk och ambivalent process som behandlar både det nya och gamla varumärket, som i lika delar behandlar historien och framtiden.  Den påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, dvs hur vi ser på oss själva, säger hon.

KONTAKT
Magdalena Kania-Lundholm, mobil: 070-970 49 58,  magdalena.kania@soc.uu.se