Fler fallskador bland personer som tar psykofarmaka
Antalet fallolyckor ökar och särskilt stort är antalet bland dem som äter psykofarmaka. Tydligast är sambandet hos äldre och under den första veckan av deras medicinering.
Resultaten presenteras i en ny avhandling från Birgit Modén, sjuksköterska och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
– Jag hoppas att studien som jag gjort i en del fall kan bidra till en mer restriktiv medicinering och att man tittar på andra behandlingsmöjligheter, säger Birgit Modén.
I sin avhandling har hon undersökt varför människor skadar sig, med utgångspunkt i alla som sökt akut sjukvård för någon skada i Skåne under 2006-2007. Läkemedel, sjukdomshistorik och sociala faktorer har ingått i studien.
Fallolyckor är den dominerade orsaken till skador, och den kostar samhället miljardbelopp varje år.
– Enligt Sveriges Kommuner och Landsting uppskattas de direkta kostnaderna för landsting och kommuner för fallskador till nästan fem miljarder kronor per år. Därtill kommer det mänskliga lidandet som det inte går att sätta en prislapp på, säger Birgit Modén.
Avhandlingens resultat pekar på att användning av psykofarmaka kan spela en viktig roll i samband med fallskador. Användingen har ökat över tid – ungefär varannan person som är 65 eller äldre tar psykofarmaka och bland medelålders är det ungefär var tredje person.
Samband mellan psykofarmakaanvändning och uppkomst av fallolycka noterades i alla åldrar, men särskilt tydligt var det bland de äldre under första veckan av medicineringen. Då var risken mer än fyrdubblad.
– Mot bakgrund av resultaten så är det viktigt att patienterna får tydliga råd kring hur man ska agera under tillvänjningsperioden. Man kan fråga sig om aktiviteter som t.ex. cykling och bilkörning är lämpliga, menar Birgit Modén.
Att råka ut för en fallolycka kan sluta riktigt illa, inte minst för den som är äldre och som kanske redan är försvagad av ålder och olika sjukdomar. Statistiken är också dyster, antalet döda i fallolyckor i Sverige har ökat med 60 procent under tidsperioden 2000-2010. Förebyggande insatser försvåras av att det generellt saknas bra uppföljning av olyckor i hemmet och på fritiden:
– Det behövs lokala data och bättre register för att kommunerna ska kunna jobba effektivt med förebyggande insatser. Skademönstret kan se helt olika ut i olika delar av landet, förklarar Birgit Modén.
I avhandlingsarbetet undersöktes även riskerna när personer med självskadebeteende använder psykofarmaka. Ju mer psykofarmaka personen åt och ju längre tid medicineringen pågick, desto större var sannolikheten att det resulterade i självtillfogad skada. Det är dock i samband med självskadebeteende svårt att avgöra vilket som utlöser det ena eller det andra.
KONTAKT OCH INFORMATION
Birgit Modén, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, disputerade nyligen på avhandlingen Epidemiological studies of risk factors in an adult population.
http://www.lu.se/lup/publication/3046365
Birgit Modén, 040-39 13 96, 070-246 50 39, birgit.moden@med.lu.se
Text: Björn Martinsson
