Ny forskning ska kartlägga attityder till vaccinering
Sommaren 2010 rapporterades från Läkemedelsverket att personer drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerats med Pandemrix. Britta Lundgren, professor, etnologi, Umeå universitet, har beviljats 5 miljoner från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för ett fyraårigt projekt, ”Epidemier, vaccination och berättelsers makt. Kulturell dynamik och förebyggande av smittsamma sjukdomar”
Britta Lundgren, professor i etnologi, Umeå universitet, beviljats 5 miljoner från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för ett fyraårigt projekt, ”Epidemier, vaccination och berättelsers makt. Kulturell dynamik och förebyggande av smittsamma sjukdomar”
Under sommaren 2010 rapporterades från Läkemedelsverket ett oväntat högt antal personer som drabbats av den sällsynta sjukdomen narkolepsi efter att ha vaccinerats med Pandemrix inför hotet från svininfluensa-pandemin A(H1N1). ??Antalet drabbade steg snabbt och även andra neurologiska biverkningar inrapporterades. I efterförloppet har kunnat noteras en påtagligt minskad tillit till läkarvetenskapen, politiken och myndigheterna. ??
Detta är tydligt inte minst inom medierapportering och inom sociala medier som bloggar, webbsidor och Facebook-grupper. Misstänksamheten mot vaccinering märks också genom att betydligt färre än tidigare nu vaccinerat sig mot vanlig säsongsinfluensa. Det finns också tecken på en växande antivaccinationsrörelse i Sverige.
I Sverige förbereds en ny vaccinlag och i förarbetena till denna poängteras problemet som rör minskad tillit och förtroendeklyftor i samhället. För att inte dessa problem skall öka och utgöra en påtaglig riskfaktor när Sverige och/eller världen drabbas av nästa pandemi är det nödvändigt med tvärvetenskaplig forskning som med kulturvetenskapliga metoder kan belysa de sociala och kulturella mekanismer som har betydelse när människor värderar fakta och fattar beslut om exempelvis vaccinationer.
Syftet med projektet är att undersöka kulturella och sociala mönster hos grupper som på olika sätt varit inblandade i förloppet kring pandemin.
Med hjälp av metodologiska och teoretiska redskap inom kulturanalys och narrativ forskning belyses hur människor i dessa olika kategorier i sitt berättande definierar fenomen som rör hälsa, sjukdom, smitta, smittobärare och vaccination. Genom etnografiskt fältarbete (intervjuer, observationsstudier, bildanalyser mm) samt andra typer av metodik som förenar kvantitativ och kvalitativ metod, insamlas ett material som används för att urskilja de viktigaste faktorerna för människors bedömningar och beslutsfattande.
