Människors oro online måste synliggöras och skapa politisk debatt
Nätbaserade hälsotjänster blir allt vanligare och skapar nya möjligheter för folkhälsoarbetet. – Men användarnas erfarenheter i form av inlägg och insändare på nättjänsterna måste synliggöras offentligt och ge konsekvenser i den politiska debatten, menar Anders Johan Wickstrøm Andersen som försvarar sin doktorsavhandling vid Nordic School of Public Health NHV den 12 december.
Avhandlingen I all förtrolighet undersöker hur psykisk hälsa framställs i nätbaserade hälsotjänster i Norge och Sverige. Utmaningar för psykiskt hälsoarbete ur ett folkhälsoperspektiv lyfts fram. Nätbaserade hälsotjänster fungerar inte bara som en förlängning av redan befintliga tjänster utan verkar även som självständiga kommunikationskanaler för psykisk hälsa. De används som ”virtuella provrum” där användarna får möjlighet att förklara sina tankar, kring sig själva och sina relationer med andra, för de anställda på hälsotjänsterna.
– Det handlar om att skapa ett virtuellt rum där människor kan få information om, och prova på, olika sätt att förstå sig själv och andra, få förslag på sätt att hantera svåra situationer och få feedback på sådana tankar, berättar Anders Johan Wickstrøm Andersen, som arbetar som lektor vid Universitetet i Agder i Norge.
Hälsotjänster som finns inom psykisk hälsa på nätet kan också fungera som samhällets ”lyssnande öra” och Andersen understryker det ansvar som hälsotjänsterna har; att föra ut insändarnas erfarenheter i samhället genom att offentliggöra anonyma inlägg.
– På så sätt kan de ge styrka åt de marginaliserade röster som finns i de nordiska välfärdsstaterna, menar Andersen.
Undersökningen visar att det är stor variation när det gäller profilen på de olika nätbaserade hälsotjänsterna, förväntningarna från användarna och innehållet i inläggen. Andersen menar att det finns outnyttjade möjligheter i användandet av internet, särskilt när det gäller psykisk hälsa. Människor sparar tid, pengar och värdesätter dessutom anonymiteten som erbjuds på nätet.
– Denna form av ansiktslösa kommunikation blir värdefull eftersom tjänsterna blir mer tillgängliga, säger Andersen.
Avhandlingen visar att frågor kring psykisk hälsa i första hand handlar om relationer mellan människor. Människors psykiska hälsa verkar vara beroende av erkännande från andra.
– Innehållet i inläggen påvisar människors sårbarhet och vårt beroende av varandra, menar Andersen.
Det oroar honom dock att svaren från de hälsobaserade tjänsterna dominerades av individualiserade tolkningar, vilket bidrar till att man lägger över ansvaret för en socialt skapad ohälsa på den enskilda individen. Frågor om psykisk hälsa är tätt sammanlänkade med sociala och kulturella förhållanden.
– Om man gör den enskilda individen ansvarig döljer man den socialt skapade ohälsan och det politiska ansvaret, säger Andersen.
