Influensakoll kartlägger i år igen

Årets influensakoll drog igång i slutet av november, och nu i mitten på december har 1300 deltagare anmält sig.

– Förra året var det 2600 personer som gick med. I år hoppas vi på 3500 deltagare. Det behövs egentligen ännu fler i varje län för att vi ska få en bra bild av hur influensan sprider sig, säger AnnaSara Carahan, epidemiolog vid SMI, Smittskyddsinstitutet.

På hemsidan kan man se utvecklingen av influensan på en karta över Sverige. Det som är nytt för i år är att kartan visar förekomsten på länsnivå. Förra året var uppdelningen på postnummernivå. Förhoppningen är att den nya uppdelningen ska ge en tydligare bild av spridningen.

– Deltagarna ska rapportera varje vecka, lite grann som en väderstation som rapporterar läget just för den deltagaren. Så samlas denna information och blir till en bild över spridningen av influensaliknande sjukdom i Sverige, säger hon.

En annan ny del som tillkommit i år är en grupp deltagare som personligen bjudits in per post, utöver de som självmant väljer att delta.

– Vi har bjudit in 2500 personer, ett representativt urval som ska spegla Sveriges befolkning. Vi hoppas på att ungefär 500 går med i studien. Det har inte gjorts i något annat land i samband med den här typen av kartläggning. Vi ville testa det, säger AnnaSara Carahan.

Influensakoll pågår till slutet på maj. För att vara en del i kartläggningen av influensan och hur den sprider sig i Sverige anmäler man sig på influensakolls hemsida.

Annika Linde, statsepidemiolog och ansvarig för SMI:s del av projektet, svarade på forskning.se:s frågor inför lanseringen förra året.

Vad är Influensakoll?
– Influensakoll är ett system som man själv anmäler sig till. Man får en fråga varje vecka, per mejl, om hur man har mått under den gångna veckan. Frågorna handlar om influensasymptom och resultaten sammanställs så att man kan se till vilka städer man har rapporterat från. Det tas ju inga prover, så man kan inte vara säker på att det är influensan. Men eftersom vi vill veta hur omfattande ett utbrott är och hur snabbt det sprider sig, så är det ett system som kan ge en bra ögonblicksbild. Parallellt tas det prover av distriktsläkare ute i landet i ett annat övervakningssystem. I det läkarbaserade systemen kan man se om det finns influensa, men det säger inte hur utbred den är. Allt som ger symptom som influensa är definitivt inte influensa, men Influensakoll kan ge en bra överblick av om det är väldigt många med influensaliknande sjukdomar.

Kan vem som helst vara med?
– Influensakoll vänder sig till alla, men man måste ha en mejladress, eftersom man får förfrågningarna via mejl. För att data ska kunna tydas uppger man födelseår och -månad, kön, postnumret där man bor, och lite annan bakgrundsinformation. Man kan däremot rapportera åt andra så vem som helst kan vara med; föräldrar kan rapportera för sina barn och äldre som inte själva har dator kan be någon om hjälp som har en mejladress. Sedan måste man vara en trogen rapportör under sex veckor för att komma med i underlaget. Man rapporterar alltså också när man är frisk.

Vad vill ni att det ska leda till?
– Vi vill att det i slutändan ska leda till ett stabilt och bra system som kan förutsäga hur och när influensa sprider sig i Sverige. I det akuta läget vill vi kunna se och följa vad som händer när något kommer. Det kan vara viktigt för att vara beredd om samhällsfunktioner hotas när många blir sjuka samtidigt. Sedan kan man efter några år se när på året olika saker sker och hur svängningarna ser ut i samhället. På så sätt kan man se och förutse spridning. Det blir ett instrument för oss att kunna hjälpa samhällsplanerare så de kan upprätthålla samhällsfunktioner på bästa sätt. Vi vet redan att vi har den största spridningen av luftvägsinfektioner i februari. Med influensakoll tror vi att vi kommer få en ännu bättre bild hur det ser ut både i tid och på olika orter i Sverige.

Hur många måste vara med?
– Vi har räknat med att om man vill ha en bra bild av alla län i Sverige så krävs det uppåt 50 000 personer.  Beroende på hur många som anmäler sig så kan man sedan göra olika beräkningar. Men det handlar framför allt om att få en bra spridning i landet, så att bedömningen kring mindre städer i olika landsdelar också blir bra.

När kan man börja se mönster i influensaspridnigen?
– Vi kommer nog nästan omgående att se grundmönster i smittspridningen. Nu när influensan är på intågande blir det kanske redan nu  ett litet skutt upp i kurvan, men det blir nog ingen ordentlig topp förrän efter jul. I januari brukar det klättra upp ordentligt.

Text:  Anna Sandström, forskning.se