Tradition som inkluderar istället för exkluderar
Vad kan kristen tradition bidra med i dagens allt mer sekulariserade samhälle? I sin avhandling har Anders Mogård analyserat hur teologen och ärkebiskopen Nathan Söderblom på sin tid hanterade liknande frågor för att bearbeta den kristna traditionen så den möter upp mot samtidens utmaningar.
De föreställningar om kristen tradition som förutsätter ett nära samspel med det omgivande samhället, dess kultur och tänkande, riskerar att osynliggöras i dagens moderna Sverige. Detta hör samman med en fortsatt sekularisering men också med att andra föreställningar om tradition uppstår i ett tilltagande pluralistiskt samhälle.
Förändringarna väcker frågor om huruvida det är möjligt att återskapa en plats för kristen tradition i samtiden på så sätt att kristen tro fortsatt förmår ge ett meningsfullt bidrag också in i det offentliga. Vilka resurser för ett sådant återskapande finns i så fall att hämta i luthersk tradition?
I avhandlingen med titeln Förtröstans hermeneutik: Nathan Söderbloms lutheranvändning och traditionsbearbetningens problematik diskuterar Anders Mogård hur Nathan Söderblom (1866-1931) hanterar en motsvarande religiös brytningstid. Genom att intressera sig för Martin Luthers
förtröstansreligion snarare än för luthersk lära identifierar Söderblom redskap för att bearbeta kristen tradition så att den förmår svara upp emot sin samtids utmaningar.
– Idag då främlingsfientliga krafter använder begreppet tradition för att utestänga eller utesluta människor, till exempel för att de tillhör en ”annan tradition” är det viktigt att peka på hur en evangelisk-luthersk traditionsuttolkning i Söderbloms anda tvärtom söker efter öppningar, söker bidra till det allmänna och eftersträvar igenkännanden över traditions- och religionsgränser, säger Anders Mogård.
Tradition förstått på det här sättet kan då fungera gränsöverskridande och motverka polarisering i samhället. Söderbloms traditionsbearbetning kan beskrivas som en omförhandling av evangelisk-luthersk identitetsuppfattning där identitetsfrågan ges en annan riktning. Det sker en förskjutning från ett tal om identitet som bestämning och positionering till ett tal om identitet som förhållningssätt.
Anders Mogård har i sin avhandling sett att Söderblom intresserar sig för de skärningspunkter i den moderna tillvaron där förtröstan framstår som ett möjligt förhållningssätt. Här visar det sig att en trohet mot förtröstansreligionen också förutsätter en öppenhet för det moderna vetenskapliga tänkandet liksom en öppenhet för andra religiösa traditioner och religioner.
Söderblom söker på olika vägar öppna upp traditionsbegreppet. Ett tal om förtröstan som någonting specifikt evangeliskt-lutherskt handlar idag därmed inte om positionering eller vakthållande gentemot andra traditioner eller religioner, menar Anders Mogård.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Anders Mogård, tel: 070-6768393, e-post:
Anders.Mogard@teol.uu.se
Läs mer om avhandlingen Förtröstans hermeneutik: Nathan Söderbloms lutheranvändning och traditionsbearbetningens problematik.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
