Hög risk för självmordsförsök hos unga direkt efter förälders självmordsförsök
Risken för att tonåringar själva ska försöka begå självmord ökar efter att en förälder blivit psykiskt sjuk eller försökt begå självmord. Särskilt hög är risken de första två åren efter förälderns insjuknande/självmordsförsök. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet med drygt 15 000 tonåringar och unga vuxna som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Totalt har självmordsfrekvensen minskat i Sverige de senaste åren, medan antalet tonåringar och unga vuxna som försöker ta sina liv ökat kraftigt både i Sverige och i andra europeiska länder. Sedan tidigare är det känt att psykisk sjukdom och självmordsbeteende bland föräldrar är riskfaktorer för självmordförsök bland ungdomar.
I den aktuella studien undersöktes det tidsmässiga sambandet mellan föräldrars insjuknande i psykisk sjukdom, självmordsförsök och död och ungdomars risk för självmordsförsök med hänsyn till deras ålder vid självmordsförsöket, en kunskap som tidigare varit begränsad.
Forskarna fann att unga människor hade den högsta risken för självmordsförsök relativt snart, inom två år, efter deras föräldrar, framför allt mamman, hade försökt ta sitt liv. Framför allt döttrarna hade även en hög risk för självmordsförsök relativt snart efter mammans slutenvård på grund av psykisk sjukdom. Risken för självmordsförsök, relaterad till föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom, var störst under tonåren för både flickor och pojkar och minskade sedan stadigt med åldern.
Sammanlagt 15 193 tonåringar och unga vuxna som föddes mellan 1973 och 1983 och försökte ta sina liv när de var mellan 15 och 31 år gamla ingick i studien. Dessa personer jämfördes med jämgamla av samma kön, födda i samma kommun men som inte hade försökt begå självmord.
– Vi visar att unga människor, framför allt tonåringar, behöver stöd under tiden som följer deras föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom och suicidalt beteende, för att förhindra självmordsförsök. Därför är ett fungerande samarbete, framför allt mellan vuxen- och barn- och ungdomspsykiatri av stor betydelse, säger Ellenor Mittendorfer-Rutz, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad av Vetenskapsrådet och FAS.
Publikation: ”A Life-course Study on Effects of Parental Markers of Morbidity and Mortality on Offspring’s Suicide Attempt”, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Finn Rasmussen & Theis Lange, PLOS ONE, online open access 12 December 2012.
För frågor, kontakta: Ellenor Mittendorfer Rutz, forskare Institutionen för klinisk neurovetenskap, enheten för försäkringsmedicin Tel: 08-524 820 25 E-post: Ellenor.Mittendorfer-Rutz@ki.se
