Hållbart jordbruk snabbare om kvinnor får utbildning
Ju fler år en kvinna har gått i skolan desto mer sannolikt att hushållet hon tillhör använder hållbara metoder i sitt jordbruk. Genom att kombinera flera hållbara jordbruksmetoder skulle många fattiga bönder kunna få mer mat på bordet utan att behöva utarma sina jordar.
– Våra resultat visar ett tydligt samband mellan fler skolår hos kvinnor och användning av hållbara jordbruksmetoder, säger Hailemariam Teklewold vid Enheten för miljöekonomi, Institutionen för nationalekonomi.
I många afrikanska länder ger jorden allt mindre i takt med att naturens så kallade ekosystemtjänster slås ut, till exempel näringsämnescirkulation och biologisk kontroll av skadliga ämnen.
Utbildning av kvinnor kan vara en av de viktigaste drivkrafterna för ett långsiktigt hållbart jordbruk i Afrika, visar Hailemariam Teklewold i sin doktorsavhandling.
Han har studerat en rad olika faktorer för att hitta vad det egentligen är som förmår småbrukare i Etiopien att börja med jordbruksmetoder som ökar bördighet och produktivitet utan att förstöra jorden. För trots att både statliga och icke-statliga organisationer länge har uppmuntrat bönder att satsa på hållbara jordbruksmetoder, så är det få bönder i utvecklingsländer som tillämpar dem.
Bland de faktorer som mest visade sig påverka om småbrukare i Etiopien anammar hållbart jordbruk eller inte är socialt kapital, väder- och klimatrelaterade risker, och huruvida man litar på att få stöd från regeringen vid missväxt. Likaså hade alltså kvinnans utbildning betydelse.
– Därför är det viktigt att beslutsfattare satsar på utbildning av kvinnor, stärker institutioner som kan ge bönder rådgivning och stöd, stärker de sociala trygghetssystemen, etablerar kreditmarknader, och ger detaljerade prognoser om regnfall och annan klimatrelaterad information, säger Teklewold.
Tidigare forskning har fokuserat på ekonomiska effekter av enskilda jordbruksmetoder. Men i verkligheten tillämpar bönder flera metoder samtidigt. Därför analyserade Hailemariam Teklewold en kombination av tre hållbara jordbruksmetoder, för att se om de kan ge större skördar och samtidigt hålla nere användningen av jordbrukskemikalier. Metoderna handlar om att växla mellan olika grödor som majs och ärt- och baljväxter, att använda bättre utsäde, och att bearbeta och plöja jorden så lite som möjligt och lämna kvar skörderester. Den sistnämnda metoden ger jorden bättre förmåga att hålla kvar vatten och bättre näringsinnehåll.
– Bönder som tillämpar den här kombinationen får högre inkomst per hektar och skördeperiod, omkring 2 300 kronor, ungefär lika mycket som en nyligen högskoleutbildad etiopier tjänar under tre månader. Samtidigt minskar användningen av kväve som gödningsmedel, eller är oförändrad.
– Nackdelen med metoden att inte plöja jorden är att kvinnors arbetstimmar i jordbruket ökar. Metoden kräver mer ogräsrensning, en arbetsuppgift som kvinnor brukar utföra. Detta är en jämställdhetsaspekt som beslutsfattare bör vara medvetna om. Dessutom kan detta minska tiden för barnomsorg och matlagning, som kvinnor ofta tar ansvar för, säger Hailemariam Teklewold.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen genomfördes med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram. Avhandlingens titel: ”Essays on the economics of sustainable agricultural technologies in Ethiopia”.
För mer info: Hailemariam Teklewold: hailemariam.teklewold@gu.se Handledare: Gunnar Köhlin gunnar.kohlin@gu.se Disputation: 14 dec kl 10, Sal E44, , Handelshögskolan, GU, Vasag 1, Göteborg.
