Mäns överrepresentation bland företagare ökar – även i kvinnobranscher
Konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn skulle leda till att fler kvinnor startade företag. Det var politikernas förhoppning. Men resultatet så här långt är att fler män än kvinnor driver företag i flertalet branscher, även bland de kvinnodominerade. Det visar en lic-avhandling i företagsekonomi vid Linköpings universitet.
Med lagen om offentlig upphandling 1992 inleddes en omvandling av den offentliga sektorn. Upphandling och kundval skulle stimulera till ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor. Den offentliga sektorn är ju av tradition starkt kvinnodominerad.
Birgitta Sköld är nybliven licentiat i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Hon har studerat samtliga småföretagare åren 1993 till 2008 i 16 kvinnodominerade näringsgrenar som påverkats av konkurrensutsättning. Hon konstaterar att kvinnors företagande verkligen har ökat – men det har också mäns. Kvinnors andel av företagarna har minskat i nio av näringsgrenarna.
Kvinnors underrepresentation bland företagarna har förstärkts över tidsperioden, givet deras andel av de sysselsatta. Underrepresentationen har ökat i 13 av de 16 kvinnodominerade näringsgrenarna från 2003 till 2008. Enbart i näringsgrenarna Barnomsorg i förskola, Annan barnomsorg och Annan hälso- och sjukvård har kvinnor en representation bland företagarna som motsvarar deras andel av de sysselsatta år 2008.
– Kring millennieskiftet skedde en vändning, säger Birgitta Sköld. Under 1990-talet ökade kvinnors andel av företagandet inom dessa branscher, men sedan vände det och nu ökar mäns andelar mer än kvinnors.
Resultaten på den detaljerade näringsgrensnivån visar på en stabilitet i kvinnors underrepresentation bland företagare. Birgitta Sköld visar också att andra strukturella villkor påverkar kvinnors och mäns företagande. Kombinationen av stordrift och upphandling gynnar mäns företagande, medan smådrift och kundval gynnar kvinnors.
Kommuner kan välja mellan upphandling och kundval när de konkurrensutsätter verksamheter, eller en kombination av båda. Upphandling innebär ofta höga inträdesbarriärer med stora initiala kostnader och långa kontrakt som skapar oligopol. Kvinnors andel som företagare har minskat mest i de näringsgrenar där upphandlingsmodellen använts, konstaterar Birgitta Sköld, exempelvis Sluten sjukvård, Vård och omsorg i boende, ej äldre, samt Äldre- och handikappomsorg. Kvinnliga företagare har klarat sig bättre där kundval tillämpats, som inom Barnomsorg, Annan hälso- och sjukvård och Grundskola.
Slutligen spelar även professionen roll. Läkare och tandläkare är exempel på professioner med rätt att driva egen verksamhet. Dessa professioner är fortfarande maskulint könskodade, skriver Sköld, liksom också företagande i sig är. Så trots en stor andel kvinnor sysselsatta i dessa näringsgrenar, är det här kvinnor är mest underrepresenterade år 2008.
Kombinationen stordrift och upphandling ser alltså ut att missgynna kvinnors företagande och främja en numerär maskulinisering av den offentliga sektorn, och den manliga könsmärkningen av företagande förefaller motståndskraftig, konstaterar Birgitta Sköld avslutningsvis.
Lic-avhandlingen heter ”Strukturerna och företagandet – en longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling”.
