Sponsrade läromedel ger olika bilder
Den svenska välfärdsstaten är ett resultat av uppfinningsrika och driftiga entreprenörer som startade framgångsrika företag. Nej, den är ett verk av medvetna och modiga arbetare som gick samman i fackföreningar och stred för sina rättigheter. Så skiljer sig bilderna åt i två olika läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, visar en studie i samhällsdidaktik vid Linköpings universitet.
Läromedlen är producerade av Svenskt Näringsliv respektive Arena Skolinformation (som står arbetarrörelsen nära) och ställs gratis till skolans förfogande. De är föremål för en studie om sponsrade läromedel som gjorts av Anna Johnsson Harrie, lektor och forskare i samhällsämnenas didaktik, Linköpings universitet.
– Forskningen om läromedel i allmänhet är liten, och ännu mindre när det gäller sponsrade läromedel, säger hon. Detta trots att dessa har blivit mycket vanligare i skolan de senaste decennierna.
Mellan 2001 och 2009 ökade exempelvis andelen grundskollärare som använder sponsrade läromedel från 40 till 60 procent, enligt en undersökning i Lärarnas Tidning. Den främsta orsaken torde vara den pressade ekonomin. 2005 hänvisade 89 procent av samhällskunskapslärarna till skolans ekonomiska situation som en mycket viktig faktor när de valde läromedel, enligt SCB.
Och utbudet av sponsrade läromedel är stort, särskilt i ämnet samhällskunskap. De produceras och distribueras gratis av en stor mängd organisationer och företag, som Jernkontoret, ABB, AstraZeneca, Sandvik, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Barncancerfonden, Sveriges Kommuner och Landsting.
– Samhällslärarna är utsatta, konstaterar Anna Johnsson Harrie. Många aktörer vill in i skolan och ge sin bild av samhällsutvecklingen.
Hon har granskat två läromedel med fokus på industrialiseringen i Sverige och arbetsmarknadens parter, häftet ”Tillväxt” från Svenskt Näringsliv samt ”Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen”, från Arena Skolinformation. Båda är i mycket överens om historieskrivningen, konstaterar hon. ”Det var eländigt förr” och ”Nu har det blivit bättre” är gemensamma budskap. Det är först när man kommer till frågan ”Hur har det blivit bättre” som de skiljer sig åt.
Svenskt Näringslivs skrift ”Tillväxt” är en hyllning till de driftiga entreprenörer som möjliggjorde Sveriges tillväxt och därmed välstånd. Arbetarna finns här bara med som offer för eländet under 1800-talet och vinnare av välfärden idag. Men de är inte själva aktörer utan framställs som passiva, i motsats till de kreativa entreprenörerna. Arbetstagarorganisationerna nämns över huvud taget inte.
I skriften från Arena Skolinformation är det precis tvärtom. Arbetarna lyckades ta sig ur sina eländiga villkor på 1800-talet genom att skapa fackföreningar och kämpa för sina rättigheter. En ordnad arbetsmarknad, utan ständiga konflikthot, är grunden för vår välfärd, och det är främst de fackliga organisationerna som drivit på denna utveckling. I den här versionen är kreativa uppfinnare och driftiga företagare helt frånvarande.
Det är uppenbart att sponsrade läromedel inte är opartiska, konstaterar Anna Johnsson Harrie, trots att de enligt riktlinjerna ska vara det. Istället blir det upp till de enskilda samhällslärarna att använda läromedlen på ett klokt sätt.
Studien ”Sponsrade läromedel i samhällskunskap” har publicerats i skriften ”Samhällsdidaktik – sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning”.
