Kan Gpx3 ligga bakom livmodercancer?

Cancer i livmoderslemhinnan är en den fjärde vanligaste cancerformen bland kvinnor i Europa och Nordamerika. Som de flesta andra cancerformer är det en komplex sjukdom som beror på både genetiska och miljömässiga faktorer.

Eva Falck är doktorand vid Örebro universitet och Högskolan i Skövde. I sin doktorsavhandling studerar hon kromosomer och gener i tumörceller från livmoderslemhinnan (endometriet) hos råttor och människor. Och det finns intressanta likheter:

– I en av våra delstudier har vi intresserat oss för en gen som heter Gpx3. Det visar sig att just den här genen ofta är lägre uttryckt i tumörceller som kommer från råttor. När vi sen jämför tumörceller från råttor med mänskliga tumörceller visar det sig att Gpx3 även är lägre uttryckt i de mänskliga cellerna, förklarar Eva Falck.

Eva Falck understryker att hennes och hennes kollegors arbete handlar om grundforskning. Gpx3-genen bär inte ensam ansvaret för att en cell tappar kontrollen över sin egen tillväxt och börjar utvecklas till en tumör. Däremot kan kunskapen om Gpx3:s roll vara viktig i kombination med annan kunskap om tumörcellers genetik.

Generna finns i cellers kromosomer. Råttor har 42 kromosomer, människor 46. Det här innebär att forskarna måste hitta rätt kromosom innan de kan studera en specifik gen. Eva Falck har bland annat intresserat sig för kromosomer som genomgått en så kallad translokation.

– En translokation innebär att en kromosom först gått sönder och vid lagningen fått material från en annan kromosom. Det är bland de kromosomer som ofta är involverade i förändringar som vi letar efter gener som har med tumörtillväxt att göra, förklarar Eva Falck.

I Eva Falcks doktorsavhandling finns bilder av kromsomer som har genomgått translokationer. Bilderna är framtagna med en teknik som kallas Sky, Spectral Karyotyping. Tekniken ger varje kromosompar i cellen en egen färg. När en kromosom helt plötsligt blir tvåfärgad är det ett tecken på att just den kromsomen har genomgått en translokation och genetiskt material har bytt plats mellan två eller tre kromosomer.

– Det är en kraftfull teknik som gör att det med blotta ögat går att se var på en kromosom det kan vara intressant att leta efter genetiska förändringar. Det blir en hjälp att lägga förstoringsglaset rätt helt enkelt, avslutar Eva Falck.

Eva Falck disputerade den 1 mars med avhandlingen ”Genomic and genetic alterations in endometrial adenocarcinoma”. Avhandlingen är framlagd vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro Universitet. 

Eva Falck är verksam vid Forskningscentrum för Systembiologi vid Högskolan i Skövde.