Kommersiell nytta av vetenskaplig forskning?
I en ny avhandling har företagsekonomen Susanne Åberg undersökt vilken nytta svensk industri har av forskningslaboratoriet CERN. Avhandlingen visar att den verkliga nyttan och kunskapsöverföringen sker när företagen har specifika samarbeten med eller levererar till CERN. Konstruerade forum för tekniköverföring mellan forskningen och företagen fungerar inte särskilt bra.
Den potentiella nyttan av vetenskaplig forskning är ett omdebatterat område, inte minst vad gäller naturvetenskaplig och teknisk forskning. Förespråkare för att satsningar på forskning resulterar i industriella innovationer finns såväl bland politiker som inom forsknings-organisationer. CERN kan ses som ett extremt exempel, eftersom organisationen dels ägnar sig åt grundforskning dragen till sin spets, och dels är ett exempel på ett internationellt forskningssamarbete med påföljande politiska och ekonomiska implikationer.
Syftet med Susanne Åbergs avhandling är att öka förståelsen för hur en forskningsorganisation som CERN interagerar med företag, och hur denna interaktion i sin tur kan skapa nytta för företagen. Hon har studerat interaktionen med 15 svenska företag som bland annat levererat styrsystem, magnetpressar och små chip till forskningsanläggningen.
Avhandlingen visar på att företag kan tillägna sig både kunskap och nya tekniska lösningar från CERN och att detta sker främst genom interaktion vid specifika leveranser (upphandling/inköp) och samarbeten.
– CERN kan till exempel, genom att vara en krävande kund, komma med krav som ingen tidigare ställt. Det tidigarelägger utveckling hos företagen. Företagen har också möjlighet att testa sina produkter – CERN har använts som testanläggning, säger Susanne Åberg och ger ett exempel på hur ett svenskt företag testat strålningshärdigheten på sina kablar på CERN.
Interaktionen mellan CERN och företag är dock begränsad på grund av de regler kring upphandling/inköp som dikterar villkoren, och forskningsorganisationen kan inte fritt välja samarbetspartners.
I avhandlingen konstaterar Susanne Åberg vidare att speciella forum skapade för tekniköverföring från CERN till företagen verkar mindre lämpade att skapa verklig kunskaps- och tekniköverföring.
– Det går inte att skapa de här strukturerna vid sidan av verksamheten. För företagen blir detta något man får göra vid sidan av och på CERN är det inte de personerna som faktiskt kan något om saken som jobbar med frågorna.
För att öka nyttan av CERN för svenska företag är det av stor vikt att hitta en tydlig överensstämmelse mellan vad CERN efterfrågar och vad företaget är specialiserat på att leverera, det vill säga att ”rätt” företag interagerar med ”rätt” grupper på CERN.
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Science in Business Interaction: A Study of the Collaboration between CERN and Swedish Companies [Ref 1]
CERN är det europeiska laboratoriet för partikelfysik, beläget på gränsen mellan Schweiz och Frankrike utanför Genève. Organisationen grundades 1954 och styrs av 20 europeiska medlemsländer. Ytterligare ett antal stater, bland andra Ryssland, USA och Japan deltar som observatörer. Vid CERN finns bland annat Large Hadron Collider (LHC), världens största och kraftigaste partikelacceleratoranläggning.
