Viktigt att anpassa tidiga insatser för barn med autism

I dagarna publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering en rapport som visar att instrumenten för att diagnostisera barn med autismspektrumtillstånd i låg utsträckning har granskats vetenskapligt.

Rapporten sammanfaller med en studie från Sahlgrenska akademin där forskare granskat och sammanställt data från ett stort antal studier som undersökt hur stor hjälp förskolebarn med autismspektrumtillstånd har av framförallt tidiga, intensiva insatser.

Forskarnas slutsats är att det inte finns en typ av insatser som passar alla barn, utan att insatserna måste anpassas efter individen. Det finns också ett stort behov av forskning som beaktar barnets totala funktionsprofil och bakomliggande medicinska orsaksfaktorer.

–Det finns ett visst begränsat stöd för att tidiga intensiva insatser är en effektiv behandling för vissa barn med autismspektrumtillstånd, men det behövs fler studier för att värdera effekterna, säger Elisabeth Fernell, professor i barn-och ungomdspsykiatri vid Sahlgrenska akademin.

Praktiskt taget alla barn med autism har någon ytterligare funktionsnedsättning, till exempel en utvecklingsstörning, ADHD eller epilepsi.

Göteborgsforskarnas egen studie av svenska förskolebarn med autismspektrumtillstånd som fick tidiga insatser visar att den grupp som gjorde störst framsteg under en tvåårsperiod var gruppen med en begåvning inom normalvariationen. Men även barn som inte fick intensiva insatser, men andra anpassade insatser, gjorde samma framsteg.

Den grupp barn som hade autism och en samtidig utvecklingsstörning eller som hade fastställda medicinska diagnoser gjorde inte denna typ av framsteg under den studerade perioden.

De tidiga insatserna bygger i dag till stor del på vad som benämns tillämpad beteendeanalys som innebär att man bland annat strävar efter att skapa motiverande inlärningssituationer med positiv förstärkning, där barnet kan uppleva framsteg.

I Göteborg undersöks alla barn avseende svårigheter med kontakt, kommunikation och samspel på BVC vid 2,5 års ålder. Även om effekten kan variera finns det en stor vetenskaplig enighet om att en tidig diagnos av autismspektrumtillstånd och tidiga insatser är viktigt.

–En tidig diagnos gör det enklare att skapa en ”autismvänlig” miljö, där man underlättar för barnet genom att till exempel förbereda förändringar, ha dagen upplagd efter rutiner, och där hänsyn tas till att barn med autism ofta är känsliga för vissa ljud, klädmaterial, lukter och matsammansättningar, säger Elisabeth Fernell.

Artikeln “Early diagnosis of autism and impact on prognosis: a narrative review”, publicerades i Clinical Epidemiology i februari 2013.

FAKTA AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Termen autismspektrumtillstånd används för att beskriva tre olika diagnoser: autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är svårigheter eller begränsningar i förmåga till socialt samspel, kommunikation, social intuition och beteende. Ungefär en procent av barn uppskattas ha någon form av autismspektrumtillstånd.