Vetenskapernas kvalitetsmätningar granskas i ny tidskrift
Att bli publicerad och citerad i högt rankade tidskrifter har bland forskare länge ansetts som ett av de säkraste tecknen på vetenskaplig kvalité. Men mätningen av publikationer och citeringar har på senare tid även blivit politiska instrument i ambitionen att styra, jämföra och rangordna forskning.
Denna utveckling granskas kritiskt i det första numret av tidskriften Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ett doktoranddrivet projekt med redaktionell bas på Linköpings universitet. I premiärnumret undersöks vilka idéer och metoder som ligger bakom dagens sätt att värdera kunskap och vad som händer när den vetenskapliga kunskapen underställs snävt definierade produktionsmål.
– Beslutsfattare önskar snabba och automatiserade sätt att mäta kvalitet och tillgriper därför enkla mätstrategier. Vi vill lyfta fram forskarnas egen syn på saken, säger Anders Hallqvist som är en av redaktörerna.
Bidragen består av essäer från namnkunniga svenska historiker som Sven-Eric Liedman och Ylva Hasselberg, liksom internationellt ryktbara samhällsvetare som Diana Hicks och Walter Mignolo. Numret innehåller även en utförlig introduktion till bibliometrins grunder signerad Ulf Kronman från Kungliga Biblioteket.
Vetenskapliga artiklar utformas ofta enligt en strängt formaliserad struktur som förväntas säkerställa kunskapens kvalitet. Conferos redaktion vill premiera en annan typ av texter, essäer, där innehållet tillåts styra formen snarare än tvärtom. Tidskriften behandlar frågor i skärningspunkten mellan utbildning, filosofi och politik, och texterna granskas före publicering via så kallad peer-review. Tidskriften finns tillgänglig som open access, det vill säga alla texter kan laddas hem gratis.
Läs hela det första numret “Managing by measuring: Academic knowledge production under the ranks”.
Det går också bra att beställa ett tryckt recensionsexemplar av tidskriften.
