Nya biodrivmedel med mindre klimatpåverkan — Sverige i täten
Sverige i täten när raps och sockerrör byts mot vedämnen i växter. Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott presenterar rapporten Biodrivmedel — nu och i framtiden. Både den och en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC) betonar vikten av nya biodrivmedel för att minska växthuseffekten.
Det är dags att lämna första generationens biodrivmedel (baserade på bland annat sockerrör, majs och raps) och övergå till den som kommer ur utvinning av vedämnen i växter menar, energiutskottet i en ny rapport. I Sverige har intensiva utvecklingsarbeten bedrivits för produktion av denna andra generationens biodrivmedel.
– Det är inte långsiktigt hållbart att producera biodrivmedel av raps och sockerrör. De behövs för världens växande behov av mat. Det är däremot av större intresse att finna teknik för att nyttja vedämnen i olika slags växter, så kallade andra generationens drivmedel, säger Rickard Lundin, ordförande i energiutskottets Norrlandsprojekt.
Upprinnelsen till rapporten är att högklassig forskning om torkning och förgasning av vedämnen bedrivs vid universiteten i Umeå och Luleå, samt de norrländska skogarnas potential för leverans av råvara till en industriutveckling där råvaran kan få ett högre förädlingsvärde. I rapporten uppmärksammas utvecklingsarbeten inom industrin (bland annat massabruken i Örnsköldsvik och Piteå) och forskningsinsatser vid universiteten i Luleå och Umeå. Även EnergiTekniskt Centrum i Piteå har tillsammans med teknikföretag samt massa- och pappersindustrin lagt grunden till en ny industri för tillverkning av biodrivmedel från svartlut, en restprodukt vid massaframställningen. Slutprodukterna är en syntesgas som i en kemisk process kan omvandlas till metanol och dimetyleter (DME). För att minska beroendet av svartlut studeras alternativa processer som baseras på ett direktutnyttjande av skogsråvara.
Slutsatsen är att metanol och DME baserade på svensk skogsbiomassa i kombination med el har potential att ersätta fossila drivmedel inom den svenska transportsektorn till år 2050. Det krävs dock starka politiska styrmedel och medvetna satsningar på FoU samt starka intressenter för att bygga upp de storskaliga anläggningar och den infrastruktur som krävs för att kunna konkurrera med fossila drivmedel.
I Bryssel presenteras idag EASAC:s rapport om biodrivmedel och distribueras i anslutning till presentationen av Energiutskottets biodrivmedelsrapport. Kungl. Vetenskapsakademien är medlem i EASAC, vars syfte är att ge vetenskapliga råd till EU:s kommission och parlament. EASAC-rapporten The current status of biofuels in the European Union, their environmental impacts and future prospects har utarbetats av en grupp inom EASAC med Lars Tegnér som ordförande. EASAC finner att användning av första generationens biodrivmedel ger en obetydlig reduktion av växthusgasutsläppen jämfört med om fossila drivmedel används, att potentialen för matproduktion minskar och att de naturliga ekosystemen utarmas. EASAC anser att EU-kommissionens begränsning av första generationens biodrivmedel är ett steg i rätt riktning och rekommenderar att arbetet med att utveckla andra generationens biodrivmedel påskyndas.
Energiutskott rapport Biodrivmedel — nu och i framtiden kan läsas på http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/rapport_energi_biodrivmedel_2013.pdf
EASACs rapport kan läsas på http://www.easac.eu/home/reports-and-statements/detail-view/article/the-current.html
