Gång på gång spricker bubblor och ekonomiska kriser uppstår. Ibland med politiska spänningar eller till och med med krig som följd. Men kan vi inte lära oss av historien för att undvika framtida kriser?
– Kriser ända tillbaka till 1600-talet handlar om samma sak, om bubblor som spricker. Det är lite förbluffande att vi ändå lär så lite av erfarenheterna. Men vi ska komma ihåg att det finns enorma ekonomiska motkrafter när man blåser upp bubblor och att hänvisa till historien tas inte alltid så allvarligt, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Om du blickar framåt, vad tror du det krävs för förändringar av det nuvarande systemet för att hålla ihop världsekonomin och undvika kriser?
– Vi måste inse att ekonomi är mer än marknader, att det handlar om förväntningar, politik och sociala frågor. Man kan hoppas att nationalekonomerna blir mindre förtjusta i sina modeller och börjar se mer på verkligheten. Jag har ingenting emot modeller, men det får inte bli någon slags övertro. Då får vi hybris och gör fel saker, säger Lars Magnusson.
Lars Magnusson menar också att forskarna inom ekonomisk historia har fått lite mer inflytande de senaste åren och att nationalekonomerna har tvingats tänka nytt. Ett exempel är att de marknadsliberala nationalekonomerna från 1980-talet och framåt ofta hänvisat till “rational expectations”, det vill säga att individer visserligen kan ha fel, men att förväntningarna om framtiden är korrekta i genomsnitt. Detta visade sig inte stämma.
– Vi ekonomihistoriker har nog haft en mer realistisk bild av vad kriser handlar om. Vi har alltid varit skeptiska till “rational excpectations” och menat att det alltid kommer krascher och oväntade saker.
Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet
