Kvinnor som driver företag eller projekt på miljöområdet kan med fördel fundera på att ta in kapital via crowdfunding. Detta sätt att finansiera projekt verkar nämligen inte missgynna varken gröna innovationer eller kvinnor. Det framgår av en ny avhandling i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Traditionella finansiärer, som banker och riskkapitalbolag, är enligt forskningen jämförelsevis obenägna att satsa pengar på miljöprojekt.
Men numera finns många sätt att få in kapital till ett projekt eller en affärsidé. Ett sätt som har blivit vanligare under senare år är crowdfunding, se faktaruta.
Crowdfunding, ibland även kallat gräsrotsfinansiering, innebär att allmänheten finansierar ett projekt genom att bidra med små summor. För exempelvis miljöprojekt kan det ge möjligheter, enligt Victoria Eriksson, Luleå tekniska universitet, som har skrivit en avhandling i ämnet.
– Samhället har ett stort behov av miljötekniska lösningar. Crowdfunding kan öka finansieringen av miljöprojekt och på sikt även väcka intresset för projekten hos traditionella finansiärer, säger Victoria Eriksson i ett pressmeddelande.
Crowdfunding
Crowdfunding innebär att en stor grupp människor bidrar med små summor pengar som hjälper till att finansiera en verksamhet. Insamlingen sker via crowdfunding-webbplatser. Ett par exempel är Gofundme och Kickstarter. Många gånger är investerarna okända för företagaren.
Upplägget kan variera. I en del fall handlar det om rena donationer från människor som tror på affärsidén och vill hjälpa den att bli verklighet. I andra fall kan de som investerar en viss förutbestämd summa få särskilda förmåner av företagets eller projektets ägare.
Är företaget inriktat på produkter till privatpersoner är det vanligt att crowdfundingen sker genom att människor förbeställer produkten och betalar redan innan den är färdig. På så sätt samlar företagaren ihop kapital för att genomföra affärsidén och kunden får produkten vid första möjliga tillfälle.
Källa: Verksamt.se
Kvinnor har också jämförelsevis svårt att få finansiering av traditionella långivare. Även där kan crowdfunding göra det enklare, enligt Victoria Eriksson.
– Kvinnor anses inte verka i tillräckligt lönsamma branscher eller vilja satsa på sitt företag. Men tidigare forskning visar att det inte stämmer med verkligheten.
Gräsrötterna gillar grönt
I arbetet med avhandlingen fick fyra studenter från Luleå tekniska universitet bedöma totalt 406 crowdfunding-projekt. Utifrån de fyras bedömningar skapades en bild av hur en genomsnittlig person skulle bedöma ett projekt.
En slutsats var att projekt som uppfattas vara gynnsamma för miljön får mer finansiering än andra. Däremot ges mindre pengar om ett projekt marknadsförs som miljövänligt.
– Det pekar på att entreprenörer bör vara försiktiga med att marknadsföra sina projekt som miljövänliga. Samtidigt behövs mer forskning för att förstå vad som ligger bakom detta resultat och om effekten varierar mellan olika typer av projekt, säger Victoria Eriksson.
Liten skillnad män-kvinnor
I en annan studie analyserades attityden till att finansiera ett projekt som skulle bevara regnskog i Amazonas, med projektägaren som antingen en kvinna eller en man. Syftet var att se om investeringsviljan kunde variera beroende på projektägarens kön. 1616 personer svarade på en enkät och det syntes ingen skillnad mellan män och kvinnor i viljan att donera till projektet.
– Studien pekar på att viljan att donera till projektet är oberoende av både projektägarens kön och könet på finansiären. Tidigare forskning har visat att traditionella finansiärer tenderar att premiera män. Att crowdfundare inte gör det kan bero på att gruppen är mer diversifierad än traditionella finansiärer, säger Victoria Eriksson.
Ytterligare en studie handlade, även den, om finansiärers attityd till projektägarens kön. Totalt analyserades 2 029 personers svar på en enkät om att låna pengar till ett fiktivt projekt för att utveckla miljövänliga batterier. Inte heller här spelade projektägarens kön eller finansiärens kön någon roll.
Avhandling:
A Penny for the Environment: Perceptions, Signalling and Bias in Crowdfunding, Luleå tekniska universitet.
