Björksocker som cancerläkemedel?

Sockerbaserade cancerläkemedel får tumören att göra sitt eget cellgift
När kolhydraten xylos – björksocker – kopplas till en sorts kolväten kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller men inte friska celler. Detta har forskare vid Lunds universitet studerat i flera år. Målet för studierna är att förstå mer i detalj hur xylosföreningarna lyckas döda cancercellerna, för att utveckla dessa mekanismer till ett nytt vapen mot cancer.

Ulrika Aili från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap för i sin avhandling forskningen några steg framåt. Hon har undersökt flera olika föreningar av xylos och naftalen och deras förmåga att bilda långa sockerkedjor, glykosaminoglykaner (GAG). Cancerceller behandlade med en viss xylosförening visade sig bilda en viss typ av celldödande GAG som släpps ut kring tumören och fungerar som ett egenproducerat cellgift. Forskningen utgör ett steg på vägen mot nya, sockerbaserade cancerläkemedel.

Hur behandla ansiktsförlamning?
Plötslig ansiktsförlamning utan känd orsak kallas Bell’s pares och drabbar omkring 30 av 100 000 svenskar varje år. 60-70 procent av patienterna blir friska utan behandling. De övriga har varaktiga svårigheter med en kvarstående förlamning av olika grad, och lider också av sitt avvikande utseende.

Sara Axelsson från Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund har jämfört tillfrisknandet hos patienter som fått kortison och/eller antivirala medel. Hon har också undersökt vad patienternas ålder, tid till behandling och förlamningens ursprungliga svårighetsgrad betytt för utläkningen. Studierna visar att kortison (prednisolon) insatt inom två dygn gav en snabbare och bättre utläkning. Antivirala medel hade däremot ingen effekt på utläkningen. Detta gällde oavsett patienternas ålder och förlamningens svårighetsgrad.

Markörer för prognos och kemoterapisvar vid bröstcancer
Varje år insjuknar mer än 8000 kvinnor i Sverige i bröstcancer, och 1400 kvinnor dör i sjukdomen trots att de flesta idag får medicinsk behandling efter kirurgi och strålbehandling. Därför är det viktigt att hitta fler faktorer som kan bidra till en skräddarsydd riskbedömning och behandling, och göra att man undviker ineffektiva behandlingar med mycket biverkningar.

Marie Klintman från Avdelningen för onkologi i Lund har forskat på detta område. Hon har bl.a. studerat en faktor kallad TIMP-1 (tissue inhibitor of metalloproteinases 1), som visat sig kopplad till en dålig prognos. Hennes studie stämmer med de tidigare studierna, eftersom den visade ett samband mellan höga värden av TIMP-1 och sämre svar på den vanligaste kemoterapin. Denna faktor skulle därför kunna användas för att finna patienter som behöver annan kemoterapi.

En annan studie i avhandlingen handlar om en markör för celldelning, Ki67, som är en riskmarkör för en viss typ av tumörer. Marie Klintmans fynd har bidragit till att man ändrat i de regionala behandlingsriktlinjerna för bröstcancer.

Specialiserade sarkomcentra fungerar bra
Mjukdelssarkom är tumörer i ben, brosk, bindväv, muskler eller fettväv. Merparten av dessa är mycket elakartade, och en tredjedel av alla patienter dör av sjukdomen. Samtidigt kan sarkomknölarna verka ofarliga: de gör inte ont och stör inte armens eller benets funktion. Godartade knölar är också mer än 200 gånger vanligare än mjukdelssarkom, vilket gör det extra viktigt att kunna sålla fram de farliga knölarna.

Sverige har numera sarkomcentra där läkare från olika discipliner samverkar för diagnos och behandling. Emelie Styring från Avdelningen för ortopedi har studerat resultaten från Lunds sarkomcentrum, och visar att remitteringen dit fungerat bra. För varje elakartad tumör remitterades tre tumörer som visade sig vara godartade, vilket är ett hanterbart merarbete.

Små mjukdelssarkom ger i regel patienten en god prognos, men det finns även små tumörer som ger upphov till metastaser. Emelie Styring tar i en annan studie upp två egenskaper som visar om en tumör är farlig även om den är liten, och bör behandlas inte bara med kirurgi utan också med cellgifter.

Länkar till avhandlingarna:
Tumor Selective Antiproliferative Naphthoxylosides
Bell’s Palsy – Medical Treatment and Influence of Prognostic Factors
The Prognostic and Treatment Predictive Value of Proliferation and TIMP-1 in Breast Cancer
Clinical and Biological Patterns in Soft Tissue Sarcoma