Unik forskningsstudie om svenska kollektivtrafiken
Under fem år har Karlstadforskarna Bo Enquist och Mikael Johnson följt kollektivtrafiken i fyra svenska regioner. Under perioden har den svenska kollektivtrafiken förändrats kraftigt, samtidigt som branschen satt som mål att fördubbla antalet resenärer fram till 2020. Hur kan samhälle, företag och resenärer samverka för en effektiv och hållbar kollektivtrafik, som på allvar kan konkurrera med bilen?
Det är en bransch i stark förändring som beskrivs i den nya forskningsstudien ”Styrning och navigering i regionala kollektivtrafiknätverk.” Forskarna har studerat kollektivtrafiken i fyra svenska regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Värmland. Som jämförelse har forskarna även tittat på två europeiska områden: Freiburgregionen i Tyskland och Zürichregionen i Schweiz.
– Vi har tittat på vad som hänt i branschen, vad som hänt i samhället och vad som utvecklats på vår egen forskningsfront, berättar Bo Enquist, professor i företagsekonomi och knuten till Samot, The Service and Market Oriented Transport Research Group vid Karlstads universitet.
År 2012 trädde en ny lag i kraft och regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättades i varje region. Trafikföretag konkurrerar numera i upphandlingar, där även kontraktets utformning spelar en allt större roll.
– Det är viktigt för utvecklingen mot en hållbar kollektivtrafik att trafikföretagen inte används som bemanningsföretag. Kollektivtrafiken behöver utvecklas som en gemensam affär fullt ut, genom kontrakts- och kunddialogerna, menar Bo Enquist.
Bryter bilens dominans
I Freiburg och Zürich har man satsat på en ”mobilitetsstrategi”, där kollektivtrafik, cykel, gång och bil samverkar kring ett ”hela-resan-tänk”. På så sätt har man lyckats bryta bilens dominans i städerna. I exempelvis Göteborg går man mot en liknande vision. Integreringen har inte haft lika bra effekt som för Zürich och Freiburg, på grund av det eftersatta underhållet och kapacitetsproblemet i den svenska spårbundna trafiken och att bussarna i de svenska nätverken konkurrerar med bilen om vägutrymme.
De fyra svenska regionerna som ingår i studien ligger alla i framkanten av utvecklingen. De speglar såväl storstad som landsbygd. Det är ingen neutral arena som beskrivs, utan en smältdegel av sociala och ekonomiska processer med inblandade aktörer från kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter, politiker och näringsliv. I bokens slutkapitel beskrivs åtta utmaningar för kollektivtrafiken, bland annat: frihet för resenären, kollektivtrafik som ett proaktivt verktyg för att bygga en hållbar stad eller region, kollektivtrafik som politik och affärsverksamhet samt kollektivtrafikens utrymme i stadstrafiken.
– Vi ger inte ett klart och entydigt svar på vilket av de olika regionala kollektivtrafiknätverken som fungerar bäst. Vi har istället velat skapa en djupare förståelse för hur komplext systemet är. Den stora utmaningen ligger i att skapa samverkan och ett gemensamt synsätt inom en region, menar Mikael Johnson, ekonomie doktor och forskare inom Samot, Karlstads universitet.
