Dyrare flyg med fri marknad
Nya regler skulle öka konkurrensen och sänka biljettpriserna men priserna på inrikesflyg har i stället ökat efter marknadsöppningen och en taxiresa har blivit dubbelt så dyr. Det visar en ny rapport från VTI.
– Regelförändringarna har inneburit en viss ökning av konkurrensen men det har inte gett generellt sänkta priser, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.
VTI-rapporten ”Regelförändringar i transportsektorn” visar effekter av omregleringar inom inrikesflyg, taxi, kommersiell tågtrafik och bilprovning.
Fram till 1990 hade resandet med inrikesflyg ökat kontinuerligt under en följd av år och nådde en toppnotering på 8,7 miljoner passagerare. Den ekonomiska krisen bidrog till att efterfrågan på flygresor sjönk under början på 1990-talet, men även en momsökning på persontransporter och införandet av X2000 bidrog till en negativ resandeutveckling för flyget. 1990 års toppnotering har inte återuppnåtts utan i stället är antalet resenärer 2011 cirka sju miljoner per år. Antalet avgångar med flyg ökade mellan 1992 och 2002 medan avgångarna minskat därefter. Under 2000-talet har antalet flygbolag som bedriver reguljärt inrikesflyg ökat och lågprisflyget har ökat sina marknadsandelar.
– För att öka konkurrensen och sänka biljettpriserna förändrades reglerna för marknaden för inrikesflyg i juli 1992. Förändringarna innebar att SAS och Linjeflygs företrädesrätt på marknaden försvann. Samtidigt togs den prisreglering bort som hade knutit prisutvecklingen till den generella utvecklingen av konsumentpriser, säger Jan-Eric Nilsson.
SCB:s prisindex visar att biljettpriserna för privatresenärer låg relativt konstant i förhållande till konsumentprisindex (KPI) fram till 1990, vilket också var syftet med den tidigare regleringen. De närmaste åren efter regelreformeringen uppvisade biljettpriserna ingen större variation men har sedan mitten på 1990-talet haft en stadig uppgång.
Taxan på taxi fördubblades
Taximarknaden avreglerades 1990 och priset för en taxiresa har sedan dess ökat dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. De taxitjänster som upphandlas inom färdtjänsten har inte ökat lika snabbt. Marknadsöppningen har inneburit att antalet taxibilar har ökat med en fjärdedel vilket har inneburit radikalt minskade väntetider för kunderna.
Den 1 juli 1990 avreglerades taximarknaden, något som bland annat innebar fri etableringsrättunder förutsättning av att vissa grundläggande krav som taxiförarlegitimation uppfylldes. Också prissättningen släpptes fri. Ett viktigt syfte med reformen var att öka taxis möjlighet att ge god service och att öka tillgänglighet både geografiskt och över dygnet. Man strävade också efter att öka konkurrensen för att kunderna skulle kunna möta rimliga priser.
De utvärderingar som genomförts visar att priset på privata taxiresor har stigit mer än KPI efter regelreformeringen. Den genomsnittliga årliga prisökningen 1990–2007 ligger på nästan fyra procent, att jämföra med en årlig KPI-ökning på två procent för samma period. Antalet taxibilar har under samma period, justerat för befolkningsökningen, ökat med 22 procent.
Produkten taxiresa har emellertid förändrats, främst genom minskade väntetider. Samtidigt har produktiviteten på taximarknaden minskat till följd av att fler bilar är i trafik. Inga bedömningar har genomförts av de samlade effekterna av minskad produktivitet, ökade priser och bättre tillgänglighet. Med tanke på att den kategori resenärer som använder taxi torde ha stor onytta av att tvingas vänta lång tid talar ändå mycket för att nettonyttan är positiv.
För tidigt med analyser av tågpriser
Marknadsöppningen inom tågtrafik har inneburit få nyetableringar och där är det ännu för tidigt att säga om en mer fri marknad har gett konsekvenser för resande och priser. Detsamma gäller Svensk Bilprovning som fram till 2010 hade monopol på den årligt fordonskontrollen. Några nya aktörer har tillkomit vilket har bidragit till ökad tillgänglighet men när det gäller priser är det för tidigt att se några konsekvenser av det.
Det är Konkurrensverket som har gett VTI uppdrag att ge en översikt över fyra förändringar av regelverket i transportsektorn som genomförts under de senaste 20 åren.
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Borlänge.
