Nytt sätt att angripa barncancerformen neuroblastom
Forskare har hittat en lovande strategi för att komma åt den elakartade cancerformen neuroblastom hos barn – genom att angripa det så kallade MYCN-proteinet. En specifik kemisk molekyl bidrar till att MYCN bryts ner, vilket antingen dödar cancercellen eller får den att mogna ut till en oskadlig nervcell. Fynden, som publiceras i vetenskapstidskriften PNAS, väcker förhoppningar om nya och bättre behandlingar i framtiden.
Neuroblastom är den tredje vanligaste cancerformen hos barn. De flesta insjuknar före två års ålder och i Sverige drabbas ett tjugotal barn per år. Tumörerna sitter normalt i det perifera nervsystemet, men hos riktigt små barn kan de ibland vara spridda över hela kroppen. Dagens behandlingar är både tuffa och ger upphov till kraftiga biverkningar, och för många av de drabbade barnen är prognosen dålig. I den mest aggressiva formen överlever endast en minoritet, något som gör det extra angeläget att finna alternativa behandlingsmöjligheter
Vid neuroblastom finns den gen som ger upphov till MYCN-proteinet vanligen i många extra kopior i cancercellen, något som i sig är en klar indikation för dålig prognos hos patienten. Man vet sedan tidigare att om genen för MYCN och andra liknande MYC-gener aktiveras på ett felaktigt sätt, så bidrar de till cancerutveckling. Forskargruppens strategi för att komma åt sjukdomen har därför varit att identifiera ämnen som stoppar en MYC-stimulerad celldelning eller som dödar cancerceller på ett MYC-specifikt sätt.
– Vi har funnit att en liten kemisk molekyl, som man sedan tidigare vet hämmar det så kallade c-MYC-proteinets aktivitet, även hämmar MYCN. Substansen påverkar bindningen mellan MYCN och ett annat protein som kallas Max, vilket resulterar i att MYCN bryts ned. Detta leder i sin tur till celldöd i neuroblastomceller med extra kopior av MYCN-genen, alternativt till att de mognar ut till nervceller varvid maligniteten försvinner. Små kemiska molekyler som slår ut MYCN kan därför bli ett framtida behandlingsalternativ för barn med neuroblastom, men även för andra tumörer som drivs av MYC, säger Marie Arsenian Henriksson, professor i molekylär tumörbiologi vid Karolinska Institutet, som lett den nu publicerade studien.
Molekylen som forskarna använde är ingen läkemedelskandidat, utan upptäckten ska ses som en modell som visar vägen för framtida cancerterapier. Forskarna testade dock att behandla möss med neuroblastomtumörer och kunde då se att överlevnaden ökade. Studien ledde också fram till en helt ny upptäckt om vad som händer inne i cancercellen. Det visade sig att behandlingen orsakade en ansamlig av fetter i tumörcellerna, något som tyder på att MYC-proteinerna påverkar cancercellernas ämnesomsättning så att fettsyror inte bryts ned på vanligt sätt.
– Det här är helt nytt, ingen har tidigare sett att hämning av MYC har denna påverkan på tumörceller. Utöver att vi här öppnar dörren för nya behandlingsterapier mot vissa cancerformer kan kunskapen också ha betydelse för metabola sjukdomar, som till exempel diabetes, säger Marie Arsenian Henriksson.
Forskningen har genomförts med stöd av bland annat Barncancerfonden, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Hedlunds stiftelse.
Publikation: ”MYC inhibition induces metabolic changes leading to accumulation of lipid droplets in tumor cells”, Hanna Zirath, Anna Frenzel, Ganna Oliynyk, Lova Segerström, Ulrica K. Westermark, Karin Larsson, Matilda Munksgaard Person, Kjell Hultenby, Janne Lehtiö, Christer Einvik, Sven Påhlman, Per Kogner, Per-Johan Jakobsson, and Marie Arsenian Henriksson, PNAS online 3-7 juni 2013.
