De kartlägger multipel skleros

Behovet av en större förståelse av autoimmuna sjukdomar som exempelvis multipel skleros är stor. Det är därför som forskare från KTH, verksamma inom ramen för SciLifeLab, forskat om proteiner kopplade till just sjukdomen multipel skleros. Forskarna har identifierat en grupp proteiner som kan visa sig spela en avgörande roll för hur allvarlig multipel skleros-diagnosen blir för patienten och hur snabbt sjukdomen utvecklar sig.

Listan övar antalet autoimmuna sjukdomar kan göras lång. Mycket lång. Redan omskrivna multipel skleros (MS) men också giftstruma, typ 1 diabetes, vitiligo, ledgångsreumatism, Sjögrens syndrom och psoriasis är några diagnoser som ingår i gruppen.

De redan nämnda sjukdomarna utgör dock bara toppen av isberget och risken att du känner några personer som har en diagnos som ingår i familjen autoimmuna sjukdomar är mycket hög. Eller att du drabbas själv.
Dessvärre har det visat sig att dessa sjukdomar är komplicerade och därmed svåra att bota men även att lindra.

– Många autoimmuna sjukdomar är väldigt komplexa och vi saknar idag full kunskap om dem. Med största sannolikhet finns det många fler indikatorer att hitta och därför är dessa autoimmuna sjukdomar väldigt lämpliga att studera med vårt breda angreppssätt där vi studerar tusentals proteiner, säger Burcu Ayoglu, senior doktorand och forskare vid KTH och SciLifeLab, och den som främst ligger bakom studien.

Redan idag har dock framsteg gjorts av Peter Nilssons forskargrupp.
– En grupp av 51 proteiner har identifierats som användbara i fortsatt forskning runt diagnosen MS. Detta för att studera sjukdomens uppkomst och utveckling, men även hur allvarlig den blir men också hur snabbt den utvecklas över tid, säger Peter Nilsson, professor i proteomik vid KTH.

Han fortsätter med att berätta att forskningsgruppen ingår i Human Protein Atlas-projektet (HPA) och därmed har tillgång till en unik och mycket stor samling proteiner som gör att de kan bedriva denna forskning med stor tillförsikt på framtiden.

– Vi förväntar oss att ett helt nytt fält för forskning runt autoimmuna sjukdomar – och därmed nya insikter – kommer att öppna upp sig i framtiden, säger Peter Nilsson.

Peter Nilsson och de andra forskarnas (Burcu Ayoglu, Anna Häggmark, Mohsen Khademi, Tomas Olsson, Mathias Uhlén och Jochen Schwenk) arbete har varit såpass betydelsefullt att det har genererat en publicering i den vetenskapligt väl ansedda tidskriften Molecular & Cellular Proteomics (tredje juni, 2013).

Publiceringen bär rubriken ”Autoantibody profiling in multiple sclerosis using arrays of human protein fragments”.