Egna mål viktigt för funktionsnedsatta barns fritidssysselsättning

Det är Anna Ullenhags doktorsavhandling, som genomförts vid Nationella forskarskolan vid Karolinska Institutet, som presenteras i artikeln. Forskningen handlar om hur barn och ungdomar med funktionsnedsättning är delaktiga i fritidsverksamheter jämfört med barn utan. Den består av fyra olika studier på barn i åldrarna 6-15 år, med och utan funktionsnedsättning.

– Att få vara delaktig i fritidsaktiviteter beror bland annat på tillgänglighet och utbud av aktiviteter men även på omgivningens attityder och barnets självständighet att själv få bestämma vad man vill delta i. Ett viktigt steg för att främja delaktighet i barns fritid kan vara att låta barn med funktionsnedsättning själva få vara med och definiera sina egna mål för fritidssysselsättning, säger Anna Ullenhag.

Svårare att träffa kompisar
Forskningen visar att barn med funktionsnedsättning deltar i fler, men lugnare, fritidsaktiviteter än barn utan.  De tenderar även att vara begränsade i sin förmåga att delta i vissa typer av sysselsättningar på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan bero på svårigheter som till exempel att kommunicera, förflytta sig, förekomst av smärta, men även andra anledningar.

– Generellt sett finns det en tendens att barn med funktionsnedsättning högre upp i åldrarna deltar i fritidsaktiviteter som man kan göra i hemmiljö på egen hand, som till exempel leka med saker, spela dataspel eller att pyssla. Barn utan funktionsnedsättning deltar med stigande ålder mer i sociala aktiviteter tillsammans med kompisar utanför hemmet. Det kan bero på att barn med funktionsnedsättning har svårare att träffa kompisar, är mindre självständiga och är vana med att föräldrar är med och arrangerar deras fritidsaktiviteter, säger Anna Ullenhag.

Roliga fritidsaktiviteter
Anna Ullenhags forskning visar även att barn med funktionsnedsättning upplever vissa typer av fritidsaktiviteter som mer roliga än barn utan. Det var framför allt självförbättrande aktiviteter, till exempel att hjälpa till hemma, gå på bibliotek, handla och rekreationsaktiviteter som att pyssla, leka med leksaker och spela spel som dessa barn uppskattade mer.

Internationell jämförelse
Anna Ullhagen har även gjort en internationell jämförelse mellan barn med och utan funktionsnedsättning i Sverige, Norge och Nederländerna. Skandinaviska barn med funktionsnedsättning gör över lag fler aktiviteter med större intensitet än barn i Nederländerna.
För barn utan funktionsnedsättning var skillnaderna mindre och då framför allt i sociala aktiviteter där skandinaviska barn är mer delaktiga.

Studien visade att nationalitet är den starkaste förklarande faktorn när det gäller mångfald och intensitet i barns delaktighet i fritidsaktiviteter för barn med funktionsnedsättning. För barn utan funktionsnedsättning var det den starkaste faktorn kön.

– Vi tror att en förklarande faktor kan vara de olika skolsystemen. I Nederländerna går fortfarande över sextio procent av barnen med funktionsnedsättning i specialskolor, medan man i Norge och Sverige har en integrerande skola där mindre än två procent av barnen går i specialskolor, säger Anna Ullenhag.   

Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Disability & Rehabilitation.Om avhandlingen

FAKTA
Anna Ullenhag är utbildad sjukgymnast och har bland annat arbetat inom barn och ungdomshabilitering i Uppsala och Örebro, samt på Akademiska barnsjukhuset med neuropediatrisk utredning. Hon har även arbetat på Folke Bernadottehemmet samt som konsult inom skolhälsovården i Uppsala kommun. Anna vikarierar nu som lektor vid sjukgymnastprogrammet, Mälardalens högskola och planerar att under hösten genomföra sina postdoktor-studier i ett forskarteam i Melbourne, Australien.