Välfärdspolitiken får oss att arbeta mer – och mindre

Syftet med projektet var att studera svenskarnas arbetsintensitet. När projektet nu är avslutat kan Kelly Ragan och Martin Ljunge konstatera att sjukförsäkringen utnyttjas mer av yngre än av äldre generationer, och att svenskar faktiskt inte jobbar så lite som det ibland påstås vid internationella jämförelser.

Kelly Ragan har i projektet studerat hur skatter och välfärdstjänster påverkar antalet arbetade timmar.

– Jag har tittat på allt arbete, både det obetalda som utförs hemma, och det betalda, det vill säga vad man gör med sin tid, och hur politiken påverkar vad man gör. Det visar sig att den svenska välfärdspolitiken, som subventionerad barn- och äldrevård, bidrar till att svenskar lägger mer tid än andra i EU på att arbeta utanför hemmet, säger Kelly Ragan.

Lägre skatter får vanligen människor att lönearbeta mer – som i USA där man jobbar mycket mer än i Frankrike. Högre skatter minskar lönearbetet även i Skandinavien men här finns transfereringar och välfärdspolitik som bidrar till att göra det mer lönsamt att lönearbeta än att arbeta hemma. Subventionerade välfärdstjänster som barn- och äldrevård gör det mindre lönsamt att lägga tid på olika typer av obetalt arbete, exempelvis att ta hand om familjen och äldre släktingar, även om skatterna är höga.

Martin Ljunge har i sin tur visat att anpassningen av normer till välfärdsstaten sker på en rad olika sätt. När skammen och förödmjukelsen av att ta emot offentlig hjälp har försvunnit, i takt med att olika sociala bidrag blivit en rättighet, har uttaget ur socialförsäkringarna ökat. Hans studie handlar främst sjukförsäkringen som sett likadan ut över tid. Han visar att yngre generationer utnyttjar försäkringen i högre grad än äldre generationer.

– Det är slående hur mycket oftare de yngre generationerna är sjukskrivna, säger Martin Ljunge, och konstaterar att så sker samtidigt som de yngre är mer utbildade och mer hälsomedvetna än de äldre.

Temat för Kelly Ragans och Martin Ljunges projekt är ”Lönar det sig att arbeta? Effektiva löner och svenskars lärande, inkomster och arbetsintensitet”. Martin Ljunge menar att resultaten av forskningen visar att dagens och framtidens politiker står inför en svår balansgång mellan skatter och förmåner, som samverkar och påverkar våra beteenden. Ökade krav på förmåner leder till högre skatter, vilket i sin tur kan leda till ytterligare krav på förmåner. På så sätt skapas en situation som i längden blir ohållbar. Men hur höga skatter och hur generösa förmåner som är lagom, det måste politiker och väljare svara på.

Länk till publicerad artikel: http://www.jstor.org/stable/10.1086/667723