Immunförsvarets reaktioner påverkar sjukdomsutvecklingen vid sorkfeber

Sorkfeber orsakas av Puumalavirus som sprids till människa från kroniskt infekterade skogssorkar. Symtomen vid sorkfeber liknar inledningsvis influensa, men kännetecknas därefter av en övergående akut försämring av njurfunktionen. Låg förekomst av blodplättar är vanligt och ungefär en tredjedel av patienterna utvecklar blödningssymtom.Runt om i världen finns andra så kallade hantavirus som orsakar allvarlig sjukdom och ibland dödsfall hos människa. Tyvärr finns idag ingen specifik behandling eller säkert vaccin mot hantavirus. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå vad som händer i kroppen vid infektionen. De bakomliggande sjukdomsmekanismerna, det vill säga varför människor blir sjuka, är ännu inte klarlagda.

Therese Thunbergs avhandling bidrar till att öka förståelsen för vad som händer i kroppen vid hantavirus-infektion, vilket är en viktig pusselbit för att kunna skapa behandlingsalternativ och utveckla vaccin mot Puumalavirus.

I Therese Thunbergs studier har över 100 infekterade personer från Västerbotten bidragit, genom att lämna blod vid olika tidpunkter under sjukdomsförloppet. Blodproverna har analyserats avseende olika immunceller, signalsubstanser och antikroppar. Bland delresultaten från avhandlingen framkommer att kroppens naturliga mördarceller, NK-celler, expanderar kraftigt i antal första veckan efter insjuknandet. Förekomsten av NK-celler, som är en viktig del i kroppens första försvar mot virusinfektioner, är dessutom förhöjd upp till två månader efter tillfrisknandet. Eftersom NK-celler normalt försvinner snabbt efter insjuknandet, tyder detta nya fynd på att NK-celler kan spela en annorlunda roll i immunförsvaret än man tidigare trott.

Hos patienterna upptäcktes även ett kraftigt förhöjt svar från så kallade T-mördarceller. Ett överaktivt T-cellssvar kan vara en bidragande orsak till den dramatiska sjukdomsbilden hos många patienter. I sina studier har Therese Tunberg även funnit att patienter med låga nivåer av IgG-antikroppar hade större risk att drabbas av en svårare sjukdom.

– Resultaten visar att det sätt immunsvaret aktiveras på vid sorkfeber kan vara avgörande för hur sjukdomen utvecklas, både på gott och ont. Ett tidigt och starkt antikroppssvar verkar dock vara gynnsamt och stödjer användning av antikroppar/passiv immunisering som ett behandlingsalternativ mot hantavirus. Ett effektivt immunsvar eliminerar viruset och ger minimal skada på den egna kroppen, men vid sorkfeber ses ett kraftigt immunsvar som bidrar till sjukdomen säger Therese Thunberg.

FAKTA
Therese Thunberg kommer från Bureå utanför Skellefteå. Hon är utbildad läkare och verksam som ST-läkare på infektionskliniken NUS samt är doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för infektionssjukdomar, vid Umeå universitet.
Den 20 september försvarar Therese Thunberg, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av immunsvar och patogenes hos Puumala-virus infekterade patienter. (Engelsk titel: Study of pathogenesis and immune response in human Puumala virus infection).
Opponent: Brian Hjelle, professor/MD, Department of pathology, school of medicine, University of New Mexico, Albuquerque, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76706