Kostbehandling minskar magproblemen för personer med diabetes
Många patienter med diabetes har en fördröjd magsäckstömning vilket ger symtom som illamående, kräkningar och aptitlöshet. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att en kost bestående av mat som lätt faller sönder till små partiklar, till exempel kokt potatis och fiskgratäng, kan ge en effektiv hjälp.
Ungefär 35 procent av alla diabetespatienter drabbas av följdsjukdomen gastropares, en magsjukdom som gör att kroppen smälter maten långsammare och att magmusklerna arbetar dåligt (eller inte alls) vilket leder till att magsäcken inte töms på rätt sätt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en studie visa att en förändrad kost kan ge en effektiv hjälp för många drabbade.
I studien, som omfattar 56 diabetespatienter med gastropares, fick patienter som åt mat med liten partikelstorlek (mindre än 2 millimeter i diameter) betydligt mindre mag- och tarmsymtom än de som åt gängse diabetskost, som ofta innebär mat med stor partikelstorlek.
Mat med liten partikelstorlek kan grovt definieras som ”mat som faller isär som en kokt potatis om man mosar den med en gaffel”, exempelvis kokt och bakad potatis, mos och fiskgratäng, köttfärslimpa och släta soppor.
Patienter som under minst 20 veckor åt sådan mat fick betydligt lindrigare symtom i form av kräkningar, illamående, kväljningar, oförmåga att äta upp, känslan av att vara övermätt efter en måltid, aptitlöshet, uppkördhet, synlig svullnad av magen efter måltid, halsbränna och uppstötningar.
– För många som har gastropares kan måltiden och de efterföljande symtomen vara ganska ångestframkallande. Hos de som åt en kost med mindre partikelstorlek såg vi att denna ångest minskade, säger Eva Olausson, som presenterar studien i en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Förutom att mildra symtomen har matens partikelstorlek en direkt betydelse för magsäckstömningen i sig: de patienter som åt mat med liten partikelstorlek tömde måltiden lika fort som den friska kontrollgruppen, visar avhandlingen. Blodsockret steg också på ett mer normalt sätt än efter måltider bestående av mat med stor partikelstorlek.
– Kostbehandling med mat med liten partikelstorlek innebär sannolikt att patienterna får färre insulinkänningar, och att eventuella känningar blir lättare att häva. Det innebär ett stort framsteg för patienterna, säger Eva Olausson.
Avhandlingen visar också att en testmåltid med mat med stor partikelstorlek kan användas för att identifiera patienter med gastropares, så att dessa snabbare kan få adekvat behandling och råd. Forskarna har också utvecklat en diagnosmetod där patienter får svälja särskilda markörer vars färd genom magsäckstömningen följs med röntgen.
– Dessa två utredningsmetoder är lättillgängliga och skulle kunna bidra till att minska mörkertalet med gastropares-patienter, något som skulle minska den enskildes och samhällets kostnader för vård och sjukskrivningar, säger Eva Olausson.
Avhandlingen Diagnosis & dietary intervention in patients with diabetic gastroparesis försvaras vid en disputation den 20 september.
Länk till avhandlingen.
