Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 september 2013

Primär viktstabilitet – ny väg att förebygga övervikt och fetma

Ett och samma budskap till alla fungerar inte om man strävar efter att förebygga övervikt och fetma i befolkningen. Det visar Kristina Lindvall i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 20 september.

Det är ofta svårt att behålla vikten efter viktminskning, istället går personen ofta upp lika mycket eller mer i vikt. Därför anser Kristina Lindvall, dietist och doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, att det är viktigt för samhället att vidga fokus från behandling av övervikt och fetma till att arbeta förebyggande när det gäller viktökning.

– Det är anledningen till att jag har valt att fokusera på primär viktstabilitet i min forskning, det vill säga möjligheterna att förebygga viktökning bland normalviktiga och överviktiga individer, säger Kristina Lindvall.

Alla studiedeltagare var 30-65 år gamla och rekryterades baserat på att de vid två tillfällen deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU), som genomförs i Västerbotten, eller i Upstate Health and Wellness-studien, som genomförs i staten New York, USA.

Avhandlingen visar att av alla normalviktiga och överviktiga VHU-deltagare som deltog under åren 1990-2004 var det endast en tredjedel som inte ökade i vikt. Ett överraskande resultat var att yngre individer med normalvikt, utan typ 2-diabetes samt utan riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, var de som hade lägst sannolikhet att hålla vikten.

– Det gör att insatser för att förebygga övervikt och fetma kan behöva inkludera även dessa grupper, som vanligtvis betraktas ha låg risk för att öka i vikt, säger Kristina Lindvall.

Forskningsintervjuer med VHU-deltagare som lyckades behålla sin vikt efter viktnedgång visade att viktstabilitet sågs som en balansgång, inte bara för att hålla vikten, utan även för att balansera övriga faktorer i livet. Fyra huvudstrategier för att hålla vikten beskrevs; “att lita på sitt arv”, “att hitta glädjen”, att hitta rutiner” och “att vara i kontroll”. Kristina Lindvall anser med anledning av detta att det är viktigt att anpassa rådgivning inte enbart för individer som försöker gå ner i vikt utan även för individer som försöker hålla vikten.

I en enkät som togs fram för att identifiera attityder och beteenden som var viktiga för att hålla vikten hos olika grupper baserade på ålder, kön och kroppsmasseindex, BMI, visade det sig vara väldigt stora skillnader när det gäller svar mellan de olika grupperna.

– Det understryker betydelsen av att interventioner som strävar mot primär viktstabilitet i en befolkning kan behöva skräddarsys efter åldersgrupper, kön och BMI, säger Kristina Lindvall.

Slutligen jämfördes amerikanska och svenska kvinnliga studiedeltagare. De svenska kvinnorna ökade i genomsnitt 3.5 kg i vikt mellan åren 1999-2009 medan de amerikanska kvinnorna ökade nästan dubbelt så mycket. En delförklaring till detta kan vara att signifikant fler av de svenska kvinnorna angav att de hade hälsosamma beteenden. Däremot var det större skillnad i viktförändring för de amerikanska kvinnorna om de valde hälsosamma jämfört med ohälsosamma beteenden.

FAKTA
Kristina Lindvall kommer ursprungligen från Skellefteå, är dietist och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Den 20 september 2013 försvarar Kristina Lindvall, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln: Hur gör man för att hålla vikten? – Primär viktstabilitet som en folkhälsostrategi för fetmaprevention. (Engelsk titel: ”Being able to stable” – Exploring primary weight maintenance as a public health strategy for obesity prevention. Opponent: Mai-Lis Hellenius, professor, Karolinska institutet, Stockholm. 
Huvudhandledare: Lars Weinehall.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79653

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera