Bevis för utvandring från Sverige till Polen under tidig bronsålder
Under den tidiga bronsåldern var befolkningen mycket rörlig i Úneticekulturen i Silesia, de sydvästliga landområdena i Polen. Det visar en ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet, som också bekräftar en långväga resa för snart 4 000 år sedan över havet från Skandinavien till Silesia, troligen från södra Sverige.
– För över 3 800 år sedan reste en ung man, möjligen född i Skåne, över 90 mil söderut till Wroclaw i Polen. Där mötte han en våldsam död när han slogs ihjäl av bönder från Úneticekulturen, kanske på grund av en romans med två lokala kvinnor, som mördades tillsammans med honom. Denna ”kärlekshistoria från bronsåldern” utan lyckligt slut är det första beviset av svensk-polska kontakter i historien någonsin, säger arkeologen Dalia Pokutta, som skrivit avhandlingen.
Synen på den tidiga bronsåldern har genomgått en mängd förändringar bland arkeologer de senaste decennierna. Úneticekulturen, som förknippas med den så kallade himmelsskivan från Nebra i Tyskland (Nebra sky disk, en bronsskiva som föreställer himlavalvet med sol, måne och stjärnor i guld), anses idag vara en del av ett större alleuropeiskt kulturellt fenomen, som uppstår successivt mellan det tredje och det andra årtusendet f.Kr.
Den nya studien av Úneticekulturen är resultatet av ett internationellt samarbete mellan flera ledande europeiska universitet inom EU-programmet Forging Identities: The Mobility of Culture in Bronze Age Europe. Dalia Pokuttas avhandling är ett ”bioarkeologiskt porträtt” av Úneticekulturen i Polen, med särskilt fokus på territorierna i nedre Silesia. Studien presenterar ämnet från ett paleodemografiskt perspektiv baserat på resultaten av isotopanalyser av mänskliga kvarlevor daterade från den tidiga bronsåldern (2 200-1 600 f.Kr.).
– Det är det största isotop-projekt som hittills genomförts i Polen. Vi analyserade hundratals prover, inte bara mänskliga ben, utan även ben från djur. Studien handlar om människor från en svunnen tid och har, bildligt talat, skrivits av femtio döda människor. Denna berättelse leder oss till början av bronsåldern och till ett Europa där metaller gör sitt intåg, men framför allt till samhällen i det förflutna och deras invånare. Resultaten av analyserna var bortom våra vildaste drömmar eller förväntningar, säger Dalia Pokutta.
Författaren fokuserar på livsstilen under tidig bronsålder, medicinsk kunskap och sjukdomar, sysselsättningar och yrken, samt utvalda undergrupper från det förhistoriska samhället i Silesia, som stammens aristokrati, barn och äldre. Studien ger information om kost och försörjning, transporter, mänskliga migrationer och territoriell rörlighet samt effekten av dessa faktorer på samhället, metallurgins expansion och handel, former av styre och kollektiv identitet.
En av Dalia Pokuttas slutsatser är en mycket hög grad av territoriell rörlighet när det gäller den förhistoriska befolkningen i Silesia, med närvaro av invandrare från Tyskland, Tjeckien, Ungern och Sverige. Hennes studie bekräftar också stora förändringar i det europeiska jordbruket runt år 2 000 f.Kr., som införandet av gödsling i stor skala.
– Målsättningen med min studie är en ny dimension av bioarkeologi, som presenterar arkeologisk kultur genom livshistorier från människorna som levde då: skickliga astronomer, begåvade metallurgister, bönder, upptäcktsresande, handelsmän och byggare av kärror; de människor som lade grunden till bronsåldersvärlden, säger arkeologen Dalia Pokutta.
