Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet
Åtta av tio barn och ungdomar mellan 9–16 år i Sverige tror att det finns saker på internet som barn kan bli oroade av på något sätt. Det visar resultat från en ny rapport inom forskningsprojektet EU Kids Online.
Vad är det då som kan oroa? Fyra av tio skrev ner ett mer utförligt svar med sina egna ord. Det vanligaste svaret är skrämmande innehåll som till exempel otäcka bilder eller videoklipp. Därnäst kommer obehagliga nätkontakter med jämnåriga och obehagliga nätkontakter med främlingar. Hos de yngre (9–12 år) dominerar ett obehagligt eller skrämmande innehåll, medan det bland de äldre (13–16 år) oftare är nätkontakterna som kan vålla problem.
Den stora majoriteten barn och ungdomar har dock inte under det senaste året själva upplevt något som besvärat dem på internet. 20 procent av föräldrarna säger att deras barn har stött på obehagligheter på nätet under det senaste året och 19 procent av barnen säger detsamma. Det innebär att vart femte barn i åldern 9 till 16 år har träffat på något på internet som varit obehagligt för dem. Obehagliga nätupplevelser är således något som många barn delar.
Lyckligtvis är följderna av detta oftast mindre allvarliga men hos någon eller några procent av barnen är effekterna mer djupgående. Det gäller särskilt konsekvenserna av hot och hat som förekommer på nätet och det gäller särskilt för flickor i tonåren. Bland 15–16-åriga flickor har var tredje upplevt något som besvärat eller oroat dem under det senaste året.
Men i stort går resultaten från EU Kids Online rakt emot den relativt svarta bild av ungas nätanvändning som kan utläsas ur mediernas rapportering. Barn och ungdomar har i allmänhet ett bra liv på nätet, även om man kan se att det finns de som far illa. Man kan alltså konstatera att det finns grupper som är mer utsatta än andra och att utsattheten även har med ålder och kön att göra.
Det tycks som om barn och föräldrar är ensamma i sitt arbete kring barnens säkerhet på nätet. Enligt projektets tidigare svenska rapport Hur farligt är Internet? efterlyser föräldrar mer information, gärna från skolan, och det finns ingen myndighet som har i uppdrag att ge riktlinjer för ungas säkerhet på nätet, varken till allmänheten eller till skolan. Generellt verkar skolan spela en marginell roll i sammanhanget.
FAKTA
Ovannämnda är några resultat från rapporten Med egna ord. Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet av Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen som publiceras den 23 september av The International Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom, Göteborgs universitet, (www.nordicom.gu.se/clearinghouse) och kan beställas från www.nordicom.gu.se/?portal=mr&main=info_publ2.php&ex=385. Rapporten omfattar data från den svenska delen av projektet EU Kids Online.
Den tidigare svenska rapporten Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011) Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online har också publicerats av The International Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom, Göteborgs universitet.
I EU Kids Online har cirka 1000 barn 9-16 år som använder internet och deras föräldrar intervjuats i hemmen i vart och ett av 25 europeiska länder. Projektet leds från London School of Economics and Political Science av Sonia Livingstone och Leslie Haddon och finansieras av EU-kommissionens Safer Internet plus Programme. Ett stort antal europeiska rapporter från projektet finns på www.eukidsonline.net
